SPECIAL ORGANISATION
Svårt att reglera psykosocial miljö
RÄTTSFALL. Föreskrifterna om social och organisatorisk arbetsmiljö har sällan prövats i domstol, trots sina åtta år på nacken. Fler rättsfall behövs för praxis och Arbetsmiljöverket skulle kunna ta en aktivare roll, anser experter.
Annons
Jämfört med den fysiska arbetsmiljön och till
exempel gränsvärden för vibrationer eller krav på maskinsäkerhet, är den
psykosociala arbetsmiljön ett svårreglerat område.
- Det ligger i sakens natur att det är svårt att skriva föreskrifter med tydliga definitioner och tekniska nivåer, konstaterar Johan Holm som sedan 2021 är doktor i rättsvetenskap vid Umeå universitet och forskar i arbetsmiljörätt.
Det har också gjort det svårare att driva tillämpningen av föreskrifterna rättsligt.
Föreskrifterna om social och organisatorisk arbetsmiljö började gälla 2016.
På arbetsplatserna har skyddsombuden och arbetsgivarna använt sig av dem för att arbeta med den psykosociala arbetsmiljön. Föreskrifterna kan vara ett konkret verktyg på arbetsplatserna, som hjälper skyddsombud att hänga upp sina krav på någonting.
Tack vare osa:n ställs det krav på aspekter inom arbetsmiljö som inte tidigare gjorts.
Också i Arbetsmiljöverkets arbete har osa-föreskrifterna slagit igenom i form av krav som myndigheten ställer på arbetsgivare.
- Tack vare osa:n ställs det krav på aspekter inom arbetsmiljö som inte tidigare gjorts. Här kan man se en stor skillnad mot tidigare, säger Peter Andersson, lektor i civilrätt vid Göteborgs universitet och forskare i arbetsmiljörätt sedan ungefär 15 år.
Men sedan verkar det ta stopp. Trots att förelägganden och förbud som grundar sig i osa-föreskrifterna går att överklaga precis som andra krav myndigheten ställer, så har de inte prövats i någon större utsträckning i förvaltningsrätten.
Johan Holm konstaterar att otydliga eller allt för generella regler leder till att det är svårare för arbetsgivare att göra rätt, och att veta vad som är tillräckligt. De krav som Arbetsmiljöverket ställer måste vara tydliga för arbetsgivaren för att de ska hålla rättslig prövning.
- Det handlar om balansen mellan arbetsgivarens rättssäkerhet och en god arbetsmiljö, förklarar Johan Holm.
Arbetsmiljöverket har hittat ett sätt att runda problematiken när de ställer krav kopplade till osa-föreskrifterna:
- Den rättsliga vägen in i osa:n har gått genom föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete och genom att ställa krav på att undersöka och riskbedöma, konstaterar Johan Holm.
Som exempel nämner han att Arbetsmiljöverket kan kräva att arbetsgivaren att undersöker vilken effekt en personalneddragning får på arbetsbelastningen, istället för att ställa ett specifikt krav på bemanning.
Peter Andersson granskade år 2021 55 förelägganden från Arbetsmiljöverket som grundar sig i paragraf 9 i osa:n, som handlar om balansen mellan krav och resurser i arbetet.
- Den goda nyheten var att det blev uppenbart att osa-föreskrifterna verkar tillämpas ganska mycket, säger han.
Majoriteten av föreläggandena, 35 stycken, ställde krav på systematiskt arbetsmiljöarbete.
I12 förelägganden hittade han specifika krav på till exempel tydliga mål, bemanning, kompetens och återhämtning.
- Det fanns en del föreläggande där myndigheten skrev vad som skulle göras för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön, och en trend mot att man blev mer specifik i sina förelägganden.
Sex av föreläggandena innehöll generella krav som upprepade paragrafen utan specificeringar.
Enligt Peter Andersson har trenden på senare år fortsättningsvis varit den samma, med flest krav på riskbedömningar men också krav på specifika åtgärder.
Både Peter Andersson och Johan Holm anser att osa-kraven som baserar sig på systematiskt arbetsmiljöarbete har bäst möjligheter att hålla för rättslig prövning i förvaltningsdomstol. Det beror på att kraven grundade i sam-föreskriften är tydliga: Det är lätt att konstatera huruvida en riskbedömning är gjord eller inte.
En väg kunde vara att Arbetsmiljöverket skulle utmana reglerna mer.
Ändå vill båda att specifika krav grundade i osa-föreskrifterna ska prövas i större utsträckning i förvaltningsrätten för att få praxis kring reglerna om organisatorisk och social arbetsmiljö.
- En väg kunde vara att Arbetsmiljöverket skulle utmana reglerna mer och pröva sig fram i hur konkreta krav myndigheten kan ställa utgående från osa-föreskrifterna, säger Johan Holm.
Inget fall av osa-föreskrifterna har nått högsta instans.
- Det är i sig inget unikt för osa-föreskrifterna, utan få arbetsmiljöförelägganden prövas i Högsta förvaltningsdomstolen, säger Johan Holm och tillägger att det bara skett en gång under senare år, i ett mål om tvätt av arbetskläder.
- Rättsfall behövs för att klargöra föreskrifterna, konstaterar Peter Andersson vid Göteborgs universitet.
Trots att rättslig prövning av osa-föreskrifterna är sällsynta, anser Peter Andersson ändå att grundsystemet bra, men att föreskrifterna behöver vidareutvecklas.
- Jag tror inte att osa-föreskrifterna ska vara skrivna i sten, utan att de ska gå att konkretisera och omformulera dem om det behövs, säger han.
Inom ett område har OSA-föreskifterna tills vidare inte haft genomslag alls: nämligen när det är frågan om arbetsmiljöbrott med straffrättsligt ansvar.
- Där har osan inte fått någon påverkan.
I arbetsmiljöbrott ska det gå att leda i bevis att en viss brist i arbetsmiljöarbetet har orsakat skada eller sjukdom hos vissa arbetstagare. Rättssäkerhetskraven är höga när det straffrättsliga systemet kommer på fråga. Det kräver stora resurser av polis och åklagare, och det handlar också om hur de här utredningarna prioriteras.
- Det är frågan om en annan typ av juridik där minsta osäkerhet ska leda till friande dom.
Han kommer att tänka på två fall där brister i den psykosociala arbetsmiljön prövats som arbetsmiljöbrott: Ett fall från 1990-talet där två växeltelefonister och Krokom-fallet från år 2011 där en socialsekreterare begick självmord.
- Det finns inga mål om stress eller kränkande särbehandling där någon dömts för arbetsmiljöbrott.
Framöver tror Peter Andersson att vi kommer att se fällande domar, även när det handlar om psykosociala arbetsmiljöbrott.
- Det kan inte vara omöjligt att bevisa att man blivit sjuk av hög arbetsbelastning eller stress i jobbet, säger han.
Läs mer:
:
