SÄKERHET
SiS - en svårlöst ekvation

VÅLD. Senast i mars ska Statens Institutionsstyrelse, SiS, skaka fram 100 nya platser åt ungdomar dömda för grova våldsbrott. På samma tid kräver arbetsmiljöverket att myndigheten åtgärdar allvarliga problem med hot och våld mot personalen på SiS-hemmen.
Senare års gängvåld har satt enorm press på SiS-hemmen, dit brottsdömda ungdomar skickas för vård, skolning och inlåsning. Tidigare snitt på runt 50 våldsdömda ungdomar på boendena har stigit till nära 200 i dag. Och än har inte polis och politiker lyckats bryta trenden. Härom månaden ålades därför SiS att skaka fram ytterligare 100 slutna platser till mars 2025. Detta i en verksamhet som redan fått hård kritik för säkerhetsbrister från Arbetsmiljöverket.

För SiS är också arbetsmiljön för 6000 anställda som dagligen utsätts för risker i samband med inskrivningar, kroppsvisiteringar, transporter och drogkontroller av rädda eller arga ungdomar. I fjol anmäldes 95 tillbud gällande våld och hot mot personalen, men Arbetsmiljöverkets inspektörer konstaterade att många tillbud inte rapporterats.
- I en tvångsverksamhet har vi inte haft ett säkerhetstänk, konstaterar Anneli Sandén, nationellt huvudskyddsombud på SiS.
- Vi kan aldrig få för mycket fokus på vård, men vi hade glömt säkerhetstänket. Det har varit mycket ensamarbete. Det är fortfarande mycket. Men medvetenheten har blivit väldigt stor.
Redan 2022 gav Arbetsmiljöverket SiS ett föreläggande som ledde till vissa förebyggande åtgärder. I våras var inspektörerna tillbaka och konstaterade bland annat att ansvariga saknade kunskap om riskbedömningar och att riskerna med ensamarbete inte var tillräckligt utvärderade. Till lucia väntas ett nytt föreläggande om åtgärder som måste genomföras – också de senast i mars.
Även på öppen avdelning, om man är ensam med sex ungdomar är det exempelvis alltid förenat med risk.
- Vi har haft en olycklig kombination av tuffare ungdomar, som kommit längre i sin kriminella bana, som har ett dåligt mående och som kommer in senare, eftersom det är dyrt för kommunerna att göra insatser, och en kvardröjande naivitet. Vi tänker efter mer före nu. Även på öppen avdelning, om man är ensam med sex ungdomar är det exempelvis alltid förenat med risk. Jag anser ju att man aldrig ska vara ensam, säger Anneli Sandén som tycker att föreläggandet är något bra.
Just nu läggs ett intensivt pussel. SiS letar efter mer personal i en tid då även kriminalvården hårdrekryterar, liksom polisen och sociala myndigheter. Anneli Sandén illustrerar svårigheterna med de krav som ställs på en enhetschef. Förutom kunskap om vård och de intagnas behov, ska de känna till lagstiftningen för målgruppen. De har personalansvar och ska veta sitt arbetsmiljöansvar. Dessutom ska det budgeteras.
- Allt detta samtidigt som de kanske sitter i en skog någonstans. Hemmen ligger där de ligger och det är ofta ingen mening att åka därifrån när du har rast, säger hon.
Reklamkampanjer har rullat både under våren och hösten, samarbeten har inletts med lärosäten för att locka in studenter i verksamheten redan som praktikanter.
- Man behöver vara lugn, trygg och stabil och ha en genuin vilja att jobba med människor, säger Maria Emtfors, sektionschef på HR-avdelningen på SiS, som tror att de flesta som uppfyller dessa grundkrav kan lära sig, bland annat genom den nio veckor långa introduktionsutbildning som alla anställda får.

- Att jobba på SiS är inget man fullt ut kan läsa sig till på ett lärosäte. Det är ingen som är perfekt på det här jobbet på en gång, man måste hitta sin roll i verksamheten, säger hon, och ser det som en samhällsutmaning, all den kompetens som just nu behövs för att förstärka inom vårdsektorn.
- Det är svårt att täppa till, och det betyder att vi behöver ta ännu mer ansvar för den egna kompetensutvecklingen, för att både kunna rekrytera och behålla de medarbetare vi har.
Pengar är däremot inget problem. Regeringen sköt redan i våras till 300 miljoner kronor. Nya lokaler ska byggas om och renoveras. Brandförelägganden åtgärdas. Skolor och bibliotek etableras. Missbruksavdelningar stängs och anpassas för ungdomar.
- På sikt skulle vi behöva minska grupperna, men det kommer inte vara möjligt i den utsträckning som vi önskar utifrån det läget vi befinner oss i, säger Maria Emtfors, som ändå tycker att myndigheten ligger bra till inför att klara av arbetsmiljöföreläggandena. Nya utbildningar har tagits fram och säkerhetssamordnare anställts på samtliga institutioner. Riskbedömningar görs numera såväl av avdelningar och situationer, som av individer.
- Vi har ju span på de här områdena, men utveckling tar också tid. Både chefer och medarbetare har redan en stor belastning vilket gör att det är svårt att hinna med, vi har ett ansträng läge i verksamheten, säger Maria Emtfors.
Vi stöttade upp det vi kallade jagsvaga flickor, med otroligt dålig självkänsla, komplicerade hemförhållanden, riskbeteenden och självskadebeteenden.
Anneli Sandén har arbetat på SiS sedan 2002, då hon började på ett hem för flickor.
- Vi stöttade upp det vi kallade jagsvaga flickor, med otroligt dålig självkänsla, komplicerade hemförhållanden, riskbeteenden och självskadebeteenden. Nu kommer dessa flickor inte in alls längre. Vi vet att skolor och förskolor ser tidigt vilka barn som riskerar att få problem, ändå kommer resurserna först när de har hamnat snett. Samhället lägger alla pengar på det repressiva i stället.
Hon tycker att arbetsmiljöarbetet har förbättrats betydligt under de fyra år som hon har varit nationellt skyddsombud och är särskilt nöjd med de arbetsmiljödagar och regelbundna arbetsplatsträffar för skyddsombud som ska försäkra att alla har samma information och att samverkan fungerar. Men hon önskar att samhället skulle lägga mer resurser också på det förebyggande arbetet när det gäller barn och unga.
- Vi förstår allvaret, att vi har ungdomar som riskerar att bli skjutna eller skjuta någon, men jag vet också vem som ska jobba med det. För oss är det en bemanningsfråga framåt. Vi har fått mycket pengar, men vi behöver personer med kompetens. Vi kan ju inte hämta folk från gatan. Men samhällsutvecklingen går ju mot att vi ska låsa in fler och då måste de här ungdomarna få plats även om det sker på bekostnad av andra grupper. Vi måste klara av dem. Man har misslyckats på alla andra ställen när de kommer till oss, säger Anneli Sandén.
FAKTA:
FAKTA:
Brister på tio inspekterade SiS-hem
Arbetsmiljöverkets inspektörer fann flera brister, exempelvis:
· Alla tillbud utreds inte, av tidsbrist eller brist på kunskap i chefsledet.
· Utformningen av vistelsemiljöerna, eller föremål på avdelningarna har inte riskutvärderats. Tillräckliga riskbedömningar har inte gjorts för miljöer, situationer, individer och specifika arbetsuppgifter, som exempelvis kroppsvisitation och ensamarbete.
· Institutionschefer upplever bristande stöd uppifrån gällande riskarbetet.
· Brister i kunskap och uppföljning hos dem som ansvarar för arbetsmiljöarbetet.
FAKTA:
Personalbehoven på SiS-boenden
· Behandlingspedagoger är den största gruppen på SiS-hemmen, och kräver minst två års eftergymnasial utbildning som behandlingspedagog eller socialpedagog.
· Därefter kommer behandlingsassistenterna som bör ha gått gymnasiet, samt ha erfarenhet av att jobba med människor i utsatt situation. Exempelvis kan vårdbiträde vara en relevant erfarenhet.
· Behandlingssamordnarna behöver ha en akademisk utbildning alternativt lång erfarenhet av arbete som behandlingspedagoger.
· Dessutom anställer SiS många lärare till sina skolor.