SÄKERHET

Han brinner för OSA- frågor

Besparingskraven på Avesta lasarett har lett till den tyngsta konflikten Dennis Hokkanen har varit med om under sina åtta år som skyddsombud.

MÖTET: Dennis Hokkanen är huvudskyddsombudet på Avesta lasarett som brinner för OSA-frågor. Han har aldrig ställts inför en lika tuff situation som nu då det efter ett sparpaket drastiskt dras ner på personal samtidigt som man har kvar samma antal vårdplatser.

Publicerad Senast uppdaterad

Dennis Hokkanen

Bor: I ett hus nära skogen utanför Långshyttan i en by som heter Hienshyttan.

Familj: En sambo som jobbar inom hemtjänsten i Hedemora, två söner och två hundar.

Okänd talang: ”En icke-traditionell talang är att jag kan sticka, sy, virka och brodera vilket min mor har lärt mig. Det kräver verkligen tålamod och kan vara väldigt avkopplande eftersom man har fullt fokus på det man gör i stunden och kan koppla bort tankarna på annat.”

Dennis Hokkanen har de senaste åtta åren arbetat som skyddsombud på Avesta lasarett – och är sedan några år tillbaka huvudskyddsombud. För inte länge sedan beslutade regionen om besparingskrav som innebär att 40 tjänster inom den vårdnära servicen ska bort.

... att i det här läget när arbetstagarna redan befinner sig på bristningsgränsen tillföra ännu fler arbetsuppgifter – det gör mig lite orolig över hur det kommer att gå ...

– Det innebär bara att undersköterskor får fler arbetsuppgifter och att en redan tungt belastad grupp blir än mer utsatt. Det finns en hög press inom vården just nu, det är ett högt tryck och personalen är fortfarande trött sedan pandemin. Vi har fortsatt en stor vårdskuld att arbeta igen och samtidigt kommer besparingskrav. Det här är den tyngsta konflikten jag kan dra mig till minnes under min tid som skyddsombud.

Dennis Hokkanen tror att situationen kommer att leda till att patienter inte får den rehabilitering som de skulle behöva eftersom det kommer att bli svårt att hinna vårda alla patienter.

– Att de här tjänsterna försvinner gör att personalen kommer att behöva utföra arbetsuppgifter som de gjorde för några år sedan men som i samband med att man ökade antalet vårdplatser försvann till serviceteamet. Nu kommer antalet vårdplatser vara samma som då men undersköterskorna kommer nu också få tvätta och städa.

Vårdpersonalen kommer att behöva utföra arbetsuppgifter som tidigare låg utanför deras ansvarsområde vilket lägger till en arbetstyngd på dem utan att deras nuvarande arbetssituation förändras på något annat sätt.

Besparingsplan

På grund av ett växande underskott har Region Dalarna har tagit fram en handlingsplan för att hantera sina kostnader. Detta då regionen räknade med att gå back 500 miljoner kronor i budget men sedan blev prognosen att regionen kommer att gå back med ytterligare 400 miljoner kronor och sammanlagt få ett resultat på – 927 miljoner kronor. Regionen ska spara 20 miljoner kronor på att ta bort det vårdnära serviceteamet inom region Dalarna.

– När vi fick information om att det skulle bli så här uppstod en djup oro bland personalen för ingen vet hur det ska sluta. Redan i dag undrar undersköterskorna hur de ska hinna med allting och att i det här läget när arbetstagarna redan befinner sig på bristningsgränsen tillföra ännu fler arbetsuppgifter – det gör mig lite orolig över hur det kommer att gå.

Jag brinner för arbetsmiljö och i synnerhet för osa-frågor. Jag vill göra så att människor har det bra på jobbet.

Dennis Hokkanen är också huvudskyddsombud för transport och logistik på lasarettet eftersom han arbetar som vaktmästare inom logistik.

– Det är ganska enkelt att förena de två uppdragen eftersom arbetstagarna i stort har samma önskemål. Däremot är det lättare för arbetstagarna inom transport och logistik att skjuta på arbetsuppgifter och ta sina utsatta raster – de som arbetar med att vårda människor kan inte bara avbryta sitt arbete och ta paus utan att det innebär stora konsekvenser för patienten. Så det finns lite olika förutsättningar att driva de olika frågorna på de olika ställena.

Personalen inom vården har valt att utbilda sig för att kunna ta hand om människor och därför tycker Dennis Hokkanen att de ska få lägga sin arbetstid på det och inte på att städa och tvätta och utföra arbetsuppgifter som de under några år inte har behövt utföra.

Just återhämtning för personal är något som nämns som något som ständigt saknas och är svårt att få till för vårdpersonalen – vilket kan leda till oerhörda konsekvenser.

– De är pressade redan som det är och under de här åtta åren då jag arbetat på Avesta lasarett har jag sett stora förändringar, nåde den psykosociala arbetsmiljön och den fysiska arbetsmiljön har blivit annorlunda. Jag brinner för arbetsmiljö och i synnerhet för osa-frågor. Jag vill göra så att människor har det bra på jobbet.

Dennis Hokkanen har under sin tid som skyddsombud arbetat mycket med att skapa förståelse mellan arbetstagare och chefer och att gå in med inställningen att alla vill att det ska bli bra.

– Jag tror på högt i tak och öppna dialoger med chefer framför allt. Det händer ofta att någon har fått ett schema och sedan kommer de och frågar mig om chefen kan göra så. Jag säger då till dem chefen har rätt att leda och fördela arbetet men att de ska gå och prata med chefen direkt och uttrycka vad det är i schemat som fungerar dåligt med ens liv.

– Ibland har chefen kanske möjlighet att ändra schemat men chefen kan ju inte veta allas individuella förutsättningar när schemat läggs – och har också en verksamhet att förhålla sig till. Ofta hjälper det också medarbetaren att höra att det finns en anledning till att chefen har lagt schemat som hen har gjort.

Dennis Hokkanen tror på arbetstidsförkortning.

Dennis Hokkanen tror att det kommer att behövas andra lösningar för att få personalen att orka med arbetet inom vården på lång sikt. Ett förslag som arbetstidsförkortning hade kunnat vara ett ypperligt sätt för personalen att orka lite till och för att säkerställa att det finns mer personal att tillgå, fortsätter han.

– Om du har en arbetsgrupp med tio personer så skulle du behöva anställa några tjänster till för att fylla samma mängd timmar, och ju fler man är desto mindre utsatt blir man för att kollegan är sjuk och så vidare, och det blir kanske inte heller samma problem med att jobba övertid om man inte redan har arbetat åtta timmar en dag. Det hade varit ett sätt för att få personalen att orka.

Dennis Hokkanen trycker på att det kan vara väldigt svårt att vara chef i situationer som den här och att den psykosociala arbetsmiljön också innefattar chefen. Han har fungerat som en medlare mellan chefer och arbetstagare.

– Det är viktigt att ha en öppen dialog annars blir det lätt att man går i försvar. Jag har många gånger fått förklara samma sak med andra ord för en chef och för en medarbetare även om de har samma innebörd för att det ska gå fram. Jag tror det är viktigt att avdramatisera och att man är öppen och ärlig även om det är obekväma saker man pratar om. Det handlar oftast om att man är rädd för att det ska uppstå en konflikt om man ifrågasätter – men jag upplever att konflikter uppstår när man inte vågar prata med varandra.

Han brukar också få förklara för arbetstagare att chefen ofta har stora begränsningar och att första linjens chefer inte beslutar om bemanning eller ekonomi och att de kan ha fått förhållningsorder uppifrån.

– Många gånger är man rädd för att ens ställa frågan och för att uppfattas som dum eller motsträvig och för att ha en annan åsikt än chefen men när de väl har gått till chefen har de flesta sedan varit införstådda med situationen och det finns en förståelse för att man bara försöker hitta de bästa lösningarna för alla.

Det råd jag skulle ge andra skyddsombud är att ha högt i tak, vara öppen och ha acceptans för att det finns olika åsikter.

Dennis Hokkanen har alltid haft ett intresse för arbetsmiljöfrågor och han trivs med att vara spindeln i nätet och se till att kommunikationen fungerar och att kunna vara ett bollplank för både arbetstagare och chefer för att ge det stöd de behöver.

– Det råd jag skulle ge andra skyddsombud är att ha högt i tak, vara öppen och ha acceptans för att det finns olika åsikter och att man alltid försöker ha dialog. Kommunikation är det allra viktigaste tror jag.

Daniel Hokkanen oroas också över patientsäkerheten i hela Sverige som läget ser ut just nu och att många regioner nu står inför stora besparingskrav.

– Onekligen kommer tredje part bli drabbad om det är så att sjukvårdspersonalen inte orkar. Jag har svårt att tänka mig att det skulle fungera om man gör som man nu har tänkt och drar ner på personal samtidigt som antalet vårdplatser står oförändrad. Det är också så vårdpersonal är byggda, de jobbar in i kaklet, de brinner för att hjälpa andra – men alla har en yttre gräns för vad man orkar med och om personalen drivs för hårt är det en stor risk att de till sist inte orkar med alls.

Dennis Hokkanen bor i ett hus utanför Hedemora i närheten av skogen vilket är viktigt för honom och han får sin vila och återhämtning genom skogspromenader med sina två hundar och att ta hand om sin familj som består av en sambo och två söner.

– Jag mår som bäst när jag tar hand om andra. Familjen är viktig för mig. Vi har ett hus som inte ligger långt ifrån skogen så vi går på skogspromenader det är väldigt skönt att kunna få återhämtning och tanka in energi och få in ett 

Läs mer: