RÄTTSLIGT
Konflikt eller bestraffning?
Målet om visselblås gällde en överklagan av tingsrättens dom. Vittnesmålen var inspelade videoförhör.
Illustration: Carina Eriksson
ÖVERKLAGAN. Visselblåsarlagen från 2021 prövades för första gången i AD. En kirurg ansåg sig bestraffad medan arbetsgivaren hävdade att allt berodde på en sargad konflikt bland personalen.
Bakgrund: I slutet av april höll Arbetsdomstolen
huvudförhandling i ett mål som handlar om rätten att peka på oegentligheter på
arbetsplatsen, så kallat visselblås. Målet var ett B-mål, en överklagan av tingsrättens dom som friade arbetsgivaren.
En kvinnlig kirurg var anställd hos det privata vårdbolaget Art Clinic i
Uppsala. Under en period på ett år och sju månader gjorde hon 71 rapporter om
avvikelser i vården. Hon anser att hon sedan straffades för detta, genom omplacering
och avstängning från arbetet. Arbetsgivaren håller inte med om den bilden utan menar att allt handlar om en
konflikt mellan kirurgen och en narkosläkare – en linje som också tingsrätten
gick på. Förhandlingarna i domstolen handlade om orsakssambandet mellan
kirurgens rapporter och personalåtgärderna. Det var kirurgen som överklagade tingsrättens dom. Det är det första målet i AD
efter det att den nya visselblåsarlagen trädde i kraft 2021. Tingsrätten: Kirurgen har rapporterat avvikelser via bolagets interna system
mellan våren 2020 och hösten 2021.
22 av avvikelserna gällde problem med narkos. De rapporterna ledde till en
konflikt mellan kirurgen och en narkosläkare. Den konflikten eskalerade i
januari 2022 då de båda läkarna rök ihop i ett högljutt gräl. Dagen därpå blev kirurgen arbetsbefriad i fyra dagar. När hon kom tillbaka till
jobbet omplacerades hon i två veckor till att enbart arbeta i mottagningen.
Eftersom hon ansåg sig utsatt för repressalier drabbades hon av
stressreaktioner och sjukskrevs. Så småningom avslutades anställningen efter en
uppgörelse med arbetsgivaren. Tingsrätten konstaterade att visselblåsarlagen skyddar personer som rapporterar
om missförhållanden på så sätt att arbetsgivaren inte får utsätta dem för hindrande
åtgärder eller repressalier. Dock menade rätten att det gått för lång tid mellan de två anmälningar som kan
räknas som särskilt allvarliga och omplaceringen. Man gick på arbetsgivarens
linje att personalåtgärderna gjordes för att ledningen skulle få tid att lösa
konflikten mellan läkarna.