RÄTTSLIGT

Konflikt eller bestraffning?

Målet om visselblås gällde en överklagan av tingsrättens dom. Vittnesmålen var inspelade videoförhör.

ÖVERKLAGAN. Visselblåsarlagen från 2021 prövades för första gången i AD. En kirurg ansåg sig bestraffad medan arbetsgivaren hävdade att allt berodde på en sargad konflikt bland personalen.

Publicerad

Bakgrund: I slutet av april höll Arbetsdomstolen huvudförhandling i ett mål som handlar om rätten att peka på oegentligheter på arbetsplatsen, så kallat visselblås. Målet var ett B-mål, en överklagan av tingsrättens dom som friade arbetsgivaren. En kvinnlig kirurg var anställd hos det privata vårdbolaget Art Clinic i Uppsala. Under en period på ett år och sju månader gjorde hon 71 rapporter om avvikelser i vården. Hon anser att hon sedan straffades för detta, genom omplacering och avstängning från arbetet. Arbetsgivaren håller inte med om den bilden utan menar att allt handlar om en konflikt mellan kirurgen och en narkosläkare – en linje som också tingsrätten gick på. Förhandlingarna i domstolen handlade om orsakssambandet mellan kirurgens rapporter och personalåtgärderna. Det var kirurgen som överklagade tingsrättens dom. Det är det första målet i AD efter det att den nya visselblåsarlagen trädde i kraft 2021. Tingsrätten: Kirurgen har rapporterat avvikelser via bolagets interna system mellan våren 2020 och hösten 2021. 22 av avvikelserna gällde problem med narkos. De rapporterna ledde till en konflikt mellan kirurgen och en narkosläkare. Den konflikten eskalerade i januari 2022 då de båda läkarna rök ihop i ett högljutt gräl. Dagen därpå blev kirurgen arbetsbefriad i fyra dagar. När hon kom tillbaka till jobbet omplacerades hon i två veckor till att enbart arbeta i mottagningen. Eftersom hon ansåg sig utsatt för repressalier drabbades hon av stressreaktioner och sjukskrevs. Så småningom avslutades anställningen efter en uppgörelse med arbetsgivaren. Tingsrätten konstaterade att visselblåsarlagen skyddar personer som rapporterar om missförhållanden på så sätt att arbetsgivaren inte får utsätta dem för hindrande åtgärder eller repressalier. Dock menade rätten att det gått för lång tid mellan de två anmälningar som kan räknas som särskilt allvarliga och omplaceringen. Man gick på arbetsgivarens linje att personalåtgärderna gjordes för att ledningen skulle få tid att lösa konflikten mellan läkarna. 

Läs hela artikeln

Prenumerera på Arbetarskydd idag


Ditt val av tidningen, låsta artiklar på hemsidan och
e-tidningen på webben eller i appen.


Fortsätt →