RÄTTSLIGT
Byggen toppar sanktionslistan
FÖRETAGSBOT. Sedan 2015 har Arbetsmiljöverket påfört arbetsgivare 7 763 sanktionsavgifter. Är dessa ett effektivt styrmedel för att skapa bättre arbetsmiljöer? är frågan Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, besvarar i en färsk utvärdering.
Annons
Utredarna har utgått från de förhoppningar och farhågor som
restes då systemet infördes den 1 juli 2014. Och de svarar:
# Ja, konstruktionen är rimlig i förhållande till problembilden och målen.
# Systemet har tillämpats på ett rättssäkert sätt.
# Det har haft en positiv effekt för att få till åtgärder där de påförts.
# Det har ökat kunskapen och lett till preventiva åtgärder.
Men de reser också invändningar och pekar på några problem:
# Systemet har ett tydligt fokus på mansdominerade sektorers risker.
# Inspektörer har ibland avstått på grund av tolkningssvårigheter.
# Problem att nå ut med information i små företag och i kvinnoyrken.
# Problem att nå ut med information till arbetstagarrepresentanterna.
Slagsidan åt mansdominerade branscher är påtaglig, även om det är där flest olycksfall inträffar och behovet av insatser är störst. Under femårsperioden 2018 – 2022 påförde Arbetsmiljöverket 6 010 sanktionsavgifter.
3 353 påfördes byggföretag, 918 tillverkningsföretag och 319 företag inom transport och magasinering vilket är 75 procent av avgifterna.
1 468 handelsföretag och bilverkstäder påfördes avgift, men bara 54 sanktioner, mindre än 1 procent, påfördes arbetsgivare inom vård och omsorg och 22 inom offentlig förvaltning.
De två vanligaste orsakerna till sanktionsavgift är frånvaro av fallskydd och obesiktigade tekniska anordningar, främst bakgavellyftar och fordonslyftar. Därnäst kommer frånvaro av arbetsmiljöplan och problem med truckar.
(Källa: Mynak Rapport 2024:3)
