Skyddande betong inte i bruk

2022-06-09 13:00 Leif Holmkvist  
Betong kan skada på många vis.

Friskare anställda och sänkta kostnader. Det kan bli resultatet om fler byggen använder självkompakterande betong. Det hävdar professor Mikael Forsman på KTH som leder Afa försäkrings forskningsprojekt.

Byggbranschen står för drygt 40 procent av alla godkända arbetssjukdomar i privat sektor. Åren 2015–2020 godkändes 1 195 arbetssjukdomar inom byggbranschen. Av dessa drabbade 649 betong-, bygg- eller anläggningsarbetare.

Vibrationsskador och karpaltunnelsyndrom, stickningar och domningar i händerna, står för över hälften av alla arbetssjukdomar hos byggnadsarbetare. Enligt AFA försäkring utgjorde vibrationsskadorna under perioden 2014-2018 hela 34 procent av alla godkända arbetssjukdomar. Till det kan läggas karpaltunnelsyndrom med 21 procent, en arbetsskada som också kan orsakas av vibrationer. Sjukfrånvaro på grund av vibrationsskador beräknas kosta 1,2 miljarder kronor per år.

Siffrorna kunde vara lägre om fler entreprenörer använde självkompakterande betong (SKB), säger Mikael Forsman:

– Tyvärr tar entreprenörerna sällan in kostnaden för arbetsskador eller sjukskrivningar i sina kalkyler. De som köper in ser oftare till priset än till arbetsmiljön.

Vid traditionell betonggjutning jämnas betongen ut för att få bort luftbubblor med hjälp av handhållna vibreringsstavar. Det är ett tungt, bullrigt och skakigt jobb. Sedan 30 år finns självkompakterande betong (SKB) som inte behöver vibreras. Den är lösare i konsistensen och flyter ut lättare i gjutformen, men används bara i begränsad omfattning. I dag utgör SKB runt 20 procent av all levererad betong i Sverige.

Mikael Forsman är professor i ergonomi vid KTH och leder Afa försäkrings forskningsprojekt om hur de olika betongtyperna påverkar fysisk belastning för betongarbetare och hur produktionskostnaderna påverkas. Kostnadsanalys i Storbritannien har visat att nyttan med olycksprevention vida överstiger kostnaderna för insatsen och att för varje krona som investeras så tjänar samhället tre.

Men det finns pengar att tjäna även för entreprenörerna på att använda SKB, visar en studie vid brobyggen på väg 73 till Nynäshamn:  Arbetstiden för en gjutning som tar 38 timmar med traditionell vibrerad betong skulle med SKB och rätt planering kunna minskas till 8 timmar.

– Även om SKB är lite dyrare och formarna kan ta längre tid att göra vid djupare gjutningar blir det billigare totalt, säger Mikael Forsman.

Lars Kraft, som är konsult och expert på betong, instämmer:

– Det finns omständigheter där det fortfarande inte lönar sig med SKB, kanske främst beroende på att man är ovan att hantera materialet eller att man har långa transportsträckor vilket kan var negativt eftersom SKB generellt är känsligare än traditionell betong. Men för plattor på mark, smala väggar eller fundament som är självutjämnande kan det löna sig redan i direkta kostnader, eftersom det går det fortare att gjuta med SKB och man behöver kanske inte lika mycket arbetskraft.

– Man kan egentligen använda SKB i alla typer av konstruktioner och den är särskilt användbar i krävande konstruktioner av hög hållfasthet och i så kallade arkitekttillämpningar av betong.

Skillnaden i pris är inte stor, SKB är bara 5 – 10 procent dyrare. Lars Kraft funderar på varför SKB inte används i större utsträckning:

– Den största anledningen är nog traditionen, allt man gör som man alltid gjort. SKB är känsligare, eftersom man måste blanda mer exakt för att betongen inte ska separera.

Debatten om kalkbrytning på Gotland har satt fokus på cementens miljöaspekter. Cementframställning är energikrävande och SKB innehåller betydligt mer cement per kubikmeter betong. En lösning är ”grön betong” som till exempel blandar in slagg eller flygaska som bindemedel för att ersätta för cement. Man kan även ersätta en del av cementen med filler, alltså finmaterial. Det kan minska CO2-belastningen med upp till 50 procent.

 

 

 

Försäkringarna

För att Afa Försäkring ska kunna pröva en arbetssjukdom krävs att besvären har kvarstått i minst 180 dagar och att sjukdomen är godkänd av Försäkringskassan. Den drabbade kan då få ersättning från TFA, Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada.

Varje år satsar Svenskt Näringsliv, LO och PTK cirka 300 miljoner kronor på Afa Försäkrings insatser för att förebygga olyckor och skador på jobbet. Afa försäkrings skadedatabas innehåller över 15 miljoner försäkringsärenden och används av forskare.

Skador i byggbranschen

* Byggbranschen har 250 000 anställda, 97 procent är män.

* Högre risk för allvarliga arbetsolycksfall än genomsnittet på arbetsmarknaden.

* De yngsta och de äldsta har högst risk att drabbas.

* Varje år inträffar cirka 7 500 arbetsolycksfall i byggbranschen.

* Nästan vartannat allvarligt olycksfall drabbar betong-, bygg-, och anläggningsarbetare.

* Vanligaste orsak till godkänd arbetssjukdom inom byggbranschen är effekter av vibration.

Leif Holmkvist

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Kampen

Arbetsmiljö