Efter dödsolyckan - föreskrifterna stärks

2022-12-22 13:47 Leif Holmkvist  
Richard Berglund, vd för Ölands djurpark intervjuas efter dödsolyckan.

DÖDSOLYCKA. För fyra månader sedan stångades Fanica Gherasim till döds på Ölands djurpark. Nu utreds arbetsmiljöbrott, men myndigheterna lägger locket på. Regelverket för att sköta vilda djur är gjort för tama kossor eller grisar.

Dödsolyckan på Ölands djurpark den 28 augusti har hamnat i skuggan av mediecirkusen kring Furuviks schimpanser. Men båda sätter ljuset på arbetsmiljön i djurparkerna, där det saknas andra föreskrifter än en allmänt hållen AFS för tamboskap.

Det ska det bli bättring på nästa år, säger Svenska djurparksföreningens verksamhetsledare Helena Håkansson:

– Det är absolut ett stort bekymmer att det saknas tydliga föreskrifter. Därför har vi påbörjat ett arbetsmiljöprojekt som kommer att utföras tillsammans med Prevent och arbetsmarknadens parter med start i januari.  Projektets mål är att stärka arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet på djurparker genom att standardisera och ta fram rutiner och checklistor.

Det är inget enkelt arbete som väntar. Djurparker är en högst speciell arbetsmiljö, vilket Ölands djurpark kan tjäna som exempel på: Exotiska och svårhanterade djur hålls i hägn där de handhas av ofta säsongsanställd personal med utländsk bakgrund och påföljande kommunikationsproblem.

Det som hände den 28 augusti i korthet:

Den 58-årige rumänske säsongsarbetaren Fanica Gherasim skulle ta in parkens eland, även kallad älgantilop, för natten i djurstallet. Den är stor som en häst, kan väga upp emot ett ton och har 65 centimeter långa horn. Enligt medieuppgifter jagade antilopen en struts och i samband med detta stångades Fanica Gherasim så svårt att han avled.

Polisen inledde en förundersökning om vållande till annans död och anmälde olyckan till Arbetsmiljöverket som startade en utredning om arbetsmiljöbrott. Den 31 augusti besökte arbetsmiljöinspektören Sinisa Vukovac djurparken. Då hade Fanica Gherasims rumänska arbetskamrater åkt hem.

Den 25 oktober gjorde ytterligare en inspektion som mynnade ut i ett inspektionsmeddelande med krav på att ”revidera och anpassa er riskbedömning och skötselinstruktion för savannstallet och då ta hänsyn till den olycka som inträffat”.

Följande brist konstaterades:

”Enligt er skötselinstruktion för savannstallet ska djurvårdaren vid installning ställa sig bakom stalldörrren och även ha en möjlig reträttväg. Djurvårdaren ska även ha en kratta eller liknande till hands för att kunna hålla djuren på avstånd. Motsvarande krav kring skydd, reträttväg och hjälpmedel återfinns i Arbetsmiljöverkets föreskrift om arbete med djur, AFS 2008:17. Vid arbetsplatsolyckan den 28 augusti 2022 stod en djurvårdare framför stalldörren, delvis utan möjlig reträttväg. Det är oklart om djurvårdaren hade en kratta eller liknande till hands. Således följdes inte den instruktion som ni upprättat.”

Med påföljande krav:

”Ni ska vidta åtgärder för att säkerställa att era djurvårdare arbetar enligt de rutiner och instruktioner som ni har fastslagit.”

Men en kratta?

Mot en vilt rusande eland som väger långt över 500 kilo?

Och vad hände egentligen?

Klart är i alla fall att Arbetsmiljöverket anser att Ölands djurpark brutit mot arbetsmiljölagen. Det framgår av verkets åtalsanmälan den 8 december, som nu läggs till den pågående förundersökningen om vållande till annans död.

Så värst mycket mer får vi inte veta. Åklagare Jan Olin på riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål som leder utredningen tillämpar förundersökningssekretess, vilket är brukligt tills eventuellt åtal väcks. Även Arbetsmiljöverket, som gör en egen bedömning, har valt en strikt sekretess.

Arbetarskydd begärde att få ta del av åtalsanmälan, men får ut en handling där allt väsentligt maskats bort, till och med rubriceringen på en av bilagorna. Arbetsmiljöverket hänvisar till den paragraf i offentlighets- och sekretesslagen som säger att sekretess råder då myndighet biträder Åklagarmyndigheten med flera för att beivra brott.

Även Arbetsmiljöverkets utredning av dödsfallet lämnas ut med händelsen bortmaskad. I den enda öppna delen av formuläret framgår att parken inte haft liknande tillbud eller olyckor och att Fanica Gherasim inte utförde ensamarbete. Till sist får vi ut det inspektionsmeddelande som citeras ovan.

De anställda djurskötarna hör fackligt hemma i Kommunal och serveringspersonal i Hotell och restaurangfacket, men få har valt att organisera sig.

Kommunal hade ingen medlem på Ölands djurpark vid tiden för olyckan, men har haft det tidigare. Det regionala skyddsombud som då ansvarade för djurparken har slutat. Djurparken har hängavtal med Kommunal.

– De anställda är en mix av personal som bor i Sverige och säsongsanställda från utlandet, säger Kommunals pensionerade ombudsman Glenn Holmberg som förhandlat med parkledningen många gånger.

– Vi försökte värva medlemmar, men det blev fler och fler som inte var fackanslutna. Det kanske också drevs lite kampanj från arbetsgivaren att de inte skulle gå med i facket.

Efter olyckan i augusti har flera tidigare anställda i medierna vittnat om tillbud och att de fått skriva på tystnadsavtal om förhållandena på parken. Fanica Gherasims anhöriga i Rumänien har i SVT ifrågasatt varför de andra rumänska gästarbetarna inte hörts av polisen. Åklagaren Jan Olin har då svarat att ”de inte sett olyckan och därför inte tillför särskilt mycket”.

 

 

 

 

 

 

 

 

Mångmiljonvinst

Ölands djurpark, formellt Ölands Kultur & Nöjespark AB, är ett av sju dotterbolag till Nöjesfältet Caravellen Förvaltning AB som ägs av Barbro Hägg. Parken gjorde i fjol en vinst på 7,7 miljoner kronor vid en omsättning 27,8 miljoner. Men vinsten är större än så, eftersom systerbolaget Ölands Djurpark Förvaltning AB hyr ut lokalerna till sig själv och gjorde en vinst på 5,2 miljoner. Moderbolaget Caravellen tog in 14,7 miljoner i vinster från dotterbolagen och har 42,3 miljoner placerade i värdepapper.

Djurparkens byggnader bokförs till ett värde på 12,1 miljoner, medan djuren värderas till 337 000 kronor. Djurparken hade i fjol i medeltal 17 anställda, fler under sommarhalvåret, färre så här års. Lönekostnaderna stannade strax under 5 miljoner kronor.

Ur AFS 2008:17 “Arbete med djur”

Paragraf 3 Stallar, utrymmen, inredningar, stängsel och andra anordningar ska vara dimensionerade och underhållas så att arbete med djuren erbjuder betryggande säkerhet.

Paragraf 4 I byggnader eller andra platser för djurhållning för lösgående djur ska den som arbetar där snabbt kunna sätta sig i säkerhet.

Paragraf 6 Arbetsgivaren ska säkerställa att den som arbetar med ett djur ska ha tillräckliga kunskaper om djurets egenskaper, beteendemönster och reaktioner i olika situationer.

Paragraf 14 Åtgärder ska vidtas för att minska risken för stångskador av nötkreatur.

Leif Holmkvist

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Kampen

Arbetsmiljö