Övriga Nyheter

Svårt kontrollera utstationeringen

Anna Varg. Foto: Lena Katarina Johansson

Tillsyn. Antalet utstationerade som anmäls till Arbetsmiljöverkets register ökar. Men kontrollen av utstationeringen är svår, säger Arbetsmiljöverkets chefsjurist Anna Varg: – Det är inte alltid enkelt att få klarhet i vem som är arbetsgivare.

Publicerad

Arbetsmiljöverket är så kallad expertmyndighet för utstationerad arbetskraft.

– Vårt uppdrag handlar främst om att säkerställa att det finns tillgänglig information för dem som är utstationerade. Det är viktigt att arbetstagare kan få kännedom om sina rättig­heter och att arbetsmarknadens parter kan se var det finns utstationerad arbetskraft och säkerställa de arbetsrättsliga villkoren, säger Anna Varg, chefsjurist på Arbetsmiljöverket.

Arbetsmiljöverket har i uppgift att föra register över utstationeringen. Antalet anmälda till registret har ökat från 8 789 arbetstagare den 1 december 2016 till 20 521 personer den 1 december 2018. Anna Varg påpekar att registret inte ger en heltäckande bild av omfattningen.

– När vi är ute på inspektioner frågar vi också om utstationering, sedan kollar vi det mot registret.

Upptäcker ni ofta utstationerade som inte är med i registret?

– Ja, det händer. Under 2018 har vi träffat på omkring 100 sådana personer.

Den utstationerande arbetsgivaren ska anmäla arbetstagarna till registret. Om det inte görs kan Arbetsmiljöverket kräva företaget på sanktionsavgift. Fram till mitten av december 2018 startade Arbetsmiljöverket kring 90 ärenden om brott mot skyldigheten att anmäla utstationering och skickade 20 avgiftsförelägganden. Under 2017 startade verket 108 ärenden och skickade sex avgiftsförelägganden.

– Det är förhållandevis få ärenden vi har kunnat gå vidare med. Vi ska vara säkra på att det är något som borde ha anmälts. Accepterar inte arbetsgivaren att betala frivilligt ska en domstol pröva ärendet, förklarar Anna Varg.

– En utstationering handlar om att ett företag inte har en etablerad verksamhet här utan i ett annat land. Företagen betalar om de är laglydiga och rädda om sitt goda rykte, men det förekommer att företag inte gör det. Då är det svårt att få skyldigheten att betala verkställd i etableringslandet.

Enligt Anna Varg använder verket möjligheten att utbyta information mellan länder för att försöka kontrollera om ett företag finns i exempelvis Polen.

– Det är inte alltid enkelt att få klarhet i vem som är arbetsgivare eller om relationerna var sådana att det var en utstationering. Det kräver en del utredning.

Hur ser arbetsmiljön ut för den utstationerade arbetskraften här i Sverige?

– Vår uppfattning är att den ser ut som för övriga arbetstagare i den bransch där de jobbar.

Många utstationerade finns i byggbranschen och Byggnads anser att det finns stora problem. Hur ser ni på det?

– Vi prioriterar de arbetsställen där vi tror att det finns risker. Det kan förstås sammanfalla med de ställen som Byggnads tänker på. Vi har inte sett att vi har haft skäl att söka upp utstationerade för att vi tror att de är mer utsatta.

Arbetsmiljöverket kommer även framöver att vara expertmyndighet för utstationeringen. Om verket får fler eller ändrade uppgifter efter att den statliga utredningen som arbetar med att införliva det ändrade utstationeringsdirektivet i Sverige vill inte Anna Varg spekulera om.

– Vi har kontakt med utredningen, men avvaktar och ser vad som händer.

Publicerar kollektivavtal

Arbetsmiljöverket:

• Ska ge information om arbets- och anställningsvillkor vid utstationering i Sverige.

• Kan begära att få och ge hjälp till annan myndighet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, i form av kontroll, inspektion och utredning.

• Under 2017 har verket svarat på 22 förfrågningar från sex länder och skickat fyra förfrågningar till tre länder.

• Förvaltar register dit arbetsgivare ska anmäla sina utstationerade arbetstagare.

• Publicerar kollektivavtal för branscher där det finns utstationerade arbetstagare.

Källa: Arbetsmiljöverkets års­redo­visning 2017.