”Se upp med städ och bygg”

2020-01-17 00:00 Emilie Stendahl  

Granska. Risken att utländska arbetare utnyttjas hänsynslöst i Sverige är större inom vissa branscher och typer av arbete. Genom att bli medveten om riskerna kan fler bidra till att stävja exploateringen.

Upphandlingschefen Cecilia Durchbach suckar djupt över telefonen. Hon minns att hon reagerade med bestörtning när historien om hemtjänstföretaget Enklare vardag rullades upp i tidningarna Kommunalarbetaren och Arbetet tidigt i våras. Granskningen visade hur utländska arbetare slitit under slavliknande förhållanden i företaget som Upplands Väsby kommun anlitat.

– Det var verkligen ett uppvaknande. Man tänker att sådant här inte förekommer i Sverige och inte i den egna kommunen. Men det gör det uppenbarligen.

För Cecilia Durchbach blev det tydligt att det inte räcker att ställa krav i upphandlingen, utan dessa måste också följas upp. Den lär­domen har de gjort i Upplands Väsby.

– Vi behöver gå ut till företagen och kontrollera att det de sagt stämmer överens med verkligheten. Och för att ha en chans att upptäcka sådant här måste vi på upphandlingen samarbeta med dem som är ute i verksam­heten, eftersom de kan se tecken på om något inte stämmer.

Kommunen sjösätter nu nya rutiner för ekonomisk uppföljning, i hopp om att ännu tidigare fånga upp företag som agerar skumt. För den som inte sköter sin ekonomi tenderar att brista på fler områden. Cecilia Durchbach tycker att rutinerna allra helst ska vara automatiserade, så att systemet flaggar om en underleverantör till exempel får betalningsanmärkningar.

Läs mer: Polisen: Svårt bevisa människohandel

Kommunen har också upphandlat ett säker­hets­företag som ska lära dem att analysera företagsstrukturer bättre.

Förutom noggrannare uppföljning av företagens verksamhet samt nya rutiner för ekonomisk kontroll, tycker Cecilia Durchbach även att en beställare måste våga häva avtalet när leverantören brister.

– Så att de här företagen inte gynnas. Man ska inte få bete sig på det här viset.

Forskaren Natalia Ollus är direktör för Euro­peiska institutet för kriminalpolitik och en av författarna till en kort handbok med råd till arbetsgivare som vill förhindra att migrant­arbetare utnyttjas.

– Många tänker att människohandel är något som sker långt bort i ett annat land. Utan att förringa det som sker i andra länder vill vi lyfta fram att det finns saker att göra här hemma.

Risken att migrantarbetare utnyttjas är större inom vissa branscher som till exempel städ-, bygg- och transportsektorn. Risken är också större för vissa typer av anställningar som hyrpersonal och säsongsarbetare. Och risken är större på företag som saknar kollektivavtal samt när arbetstagare saknar kunskap om sina rättigheter, sammanfattar hon.

– Långa underleverantörskedjor är en riskfaktor. Ju fler parter i kedjan, desto svårare är det att kontrollera den.

Begränsa ledet av underleverantörer, vässa uppföljningen och tänk risk när städ, bygg- och transporttjänster upphandlas är därför några konkreta tips. Gör allt för att förhindra risken för att människor utnyttjas som en del av det sociala ansvarsarbetet, råder hon.

Natalia Ollus lyfter fram två argument för varför detta ligger i arbetsgivares intresse. Dels värnar man sitt varumärke, för även arbets­givare som själva gjort rätt kan bli associerade med utnyttjande när deras underleverantörer brister. Dels finns tydliga kopplingar mellan utnyttjandet av migrantarbetare och osund konkurrens.

Se till att arbetare får lön i enlighet med kollektivavtal, att de har skriftliga kontrakt på ett språk de förstår, att de vet vart de kan vända sig om de får problem. Och granska kritiskt era underleverantörer. Företag som underbetalar sina arbetare och ”idkar fuffens” ska man inte köpa tjänster av, anser hon.

Per Persson är avtalssekreterare på Hotell- och restaurangfacket och väl insatt i problemet med migrantarbetare som utnyttjas.

– Vi har hittat folk som jobbar för 5 eller 10 kronor i timmen och bor i källaren hos den de arbetar för. Det blir i praktiken människo­handel.

För några år sedan besökte HRF i Stockholm 100 slumpmässigt utvalda arbetsplatser som ansökt om migrerad arbetskraft och pratade med anställda och arbetsgivare. Slutsatsen blev att nästan inget av företagen skötte sig på det sätt facket skulle ha önskat.

Till exempel när det gällde lönerna. Till Migrationsverket angav arbetsgivaren en lön, men när facket begärde ut anställningspapper stod där en lägre lön. På de anställdas löne­speci­fikationer var lönen sedan lägre än i kontraktet. Och den lön som betalades ut understeg den i specifikationen. Dessutom fick en del anställda betala tillbaka pengar när lönen var utbetald.

– Då följde arbetsgivaren med till bankomaten och tog kontant betalt, berättar Per Persson.

Facket har svårt att göra något åt problemet.

– Skulle de gå med i HRF ser arbetsgivaren till att de inte får jobba kvar, vilket innebär att de blir utvisade. Vilket de inte vill, eftersom de ofta står i skuld till folk hemma efter att ha köpt arbetstillstånd.

Att arbetsgivarna själva skulle ta ansvar för frågan tror inte Per Persson på.

– De arbetsgivare jag talar om vill inte förebygga det här. Det här är ett sätt att tjäna pengar.

Visita, som organiserar arbetsgivare inom besöksnäringen, svarar via mejl på frågan om vad de gör för att förebygga att migrantarbetare utnyttjas.

”Visitas medlemsföretag har kollektivavtal och är seriösa företag som ska göra rätt. Att leta efter medlemsmärket är ett enkelt sätt för konsumenter att hitta bra ställen”, skriver Antje Dedering, förhandlingschef på Visita.

Se upp...

... om du som arbetsgivare, kollega, upphandlare eller kontrollant av dina leverantörer upptäcker att:

• någon presenterar en grupp utländska arbetssökande och väntar på dem medan de intervjuas.

• sökanden uppför sig som hen fått instruktioner av tredje part.

• många sökanden anger samma kontaktnummer och adress.

• arbetstagare blir skjutsade till och från arbetet av en person som inte arbetar där.

• arbetstagare verkar ner­vösa eller rädda för arbets­givaren eller myndigheter.

• arbetstagare inte svarar på frågor eller ger svävande svar om sina arbets­för­hållanden, till exempel antalet timmar de arbetat.

• arbetstagarna är undernärda, ser ovårdade ut eller inte har rätt kläder för årstiden.

• arbetstagarna inte har skriftliga arbetsavtal.

• arbetstagarna inte får någon lön eller är underbetalda.

• arbetstagarna bor på arbetsplatsen, till exempel rum där byggarbete utförs eller i källare.

Källa: Handbok för företag och arbetsgivare om riskhantering särskilt i underleveranskedjor, Anni Lietonen och Natalia Ollus, 2018, Europeiska institutet för kriminalpolitik HEUNI. Fler exempel samt utförliga check­listor finns i handboken.

Sex frågor för att bedöma risken

1. Anlitar ert företag outbildad, tillfällig och/eller säsongsarbetskraft?

2. Har ert företag många utländska arbetstagare som inte känner till arbets­villkoren i Sverige?

3. Har ert företag arbetstagare som anlitas via utländska eller svenska bemanningsföretag?

4. Använder ert företag underleverantörer?

5. Har ert företag utländska arbetstagare som arbetar där övrig personal inte ser dem, exempelvis på nätter eller på en avlägsen plats?

6. Hör ert företag till en bransch där anlitande av svart, olaglig arbetskraft, lönedumpning eller människohandel tidigare upp­dagats?

Källa: Handbok för företag och arbets­givare om riskhantering särskilt i underleverans­kedjor, Anni Lietonen och Natalia Ollus, 2018, Europeiska institutet för kriminal­politik, HEUNI.

Emilie Stendahl

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen

Kampen