”Risk för att friskvård individualiserar problem”

2019-03-08 00:00 Karin Nilsson  
”Friskvård handlar också om vad man har för kultur på arbetsplatsen, om det är okej att sitta en kvart extra i solen på våren. Vårt bidrag är att uppmärksamma att friskvård behövs och se till att den blir av”, säger Peter Munck. Foto: Jörgen Appelgren

Bidrag. Arbetsgivarnas intresse för friskvård ökar men det är viktigt att inte bara fokusera på individens ohälsa och ansvar. Det anser vd:n för företagshälsornas branschorganisation.

Fler arbetsgivare inser sambandet mellan hur de anställda mår, både på jobbet och privat, och hur de presterar. Det konstaterar Peter Munck, vd på branschorganisationen Sveriges Företagshälsor. Han ser ett ökat intresse hos arbetsgivare för förebyggande hälsofrämjande åtgärder.

– Arbetsgivare vill fokusera mer på att hjälpa människor att hålla sig friska på lång sikt. Fler inser att om vi gör det här så slipper vi åtgärder i andra ändan.

Ett gott arbetsmiljöarbete gör det också lättare att rekrytera, påpekar Peter Munck.

Enligt branschorganisationen Sveriges Företagshälsor omsätter företagshälsovården cirka 4 miljarder kronor. Det betyder att arbetsgivare i snitt lägger 1 300 kronor per anställd på tjänster från företagshälsovården. Hur mycket av det som är friskvård går inte att säga. Det beror på att företagshälsovårdens arbete med friskvård bara är en del av det friskvårdande som görs på en arbetsplats, vilket kan vara allt från promenader på lunchen, löptävlingar på lagret och mindfulness-kurser.

Företagshälsovårdens arbete handlar ofta om att göra hälsoundersökningar – att ta reda på personalens alkohol- och tobaksvanor, hur de sover, hur mycket de rör på sig och hur de äter.

– Syftet är att på företagsnivå kunna sätt in friskvårdsinsatser som kan stödja beteendeförändringar, förklarar Peter Munck.

Anställda kan hamna i ett ohälsosamt leverne med för mycket alkohol och för lite träning på grund av stress och en dålig organisation på jobbet. Hur ser du på det?

– Det finns en risk att friskvård individualiserar problemen. Röker många på en arbetsplats kan det bero på att det är det enda legitima sättet att ta en paus. Då är det ingen idé att skicka folk på ”sluta-röka-kurser”, för problemet är organisatoriskt. Det är jättebra med friskvård som gymkort och liknande, men om du ska få rejäla hälsoeffekter i en organisation måste du jobba både på organisations-, grupp- och individnivå samtidigt. Vi har haft en tradition av att individualisera problemen.

Hur då?

– Om man gör hälsoundersökningar och ser att här har vi en grupp som dricker lite mycket, är de då stressade eller vad beror det på? Den analysen måste man göra. Jag tror inte att man kan separera individen från dess arbete, man måste se individen i sin kontext.

Vad kan företagshälsovården göra i sådana lägen?

– Vi kan skapa en medvetenhet om hur saker och ting hänger ihop, peka på behov av ett systematiskt arbetsmiljöarbete, utbilda chefer och ledare om sambanden mellan beteendet hos en ledare och människors reaktioner och även upplysa om effekter av hur arbetet är organiserat.

– Även om det är en dålig organisation ska man inte sluta med insatser på individnivå. Det kan stärka individen i en jobbig situation, tillägger Peter Munck.

Han anser att det behövs fler offentliga stöd till arbetsgivaren för det förebyggande hälsoarbetet än avdrag för friskvårdsbidrag.

– Problemet är att alla får lika mycket oavsett vad de behöver. Som chef kan du inte rikta bidraget till dem som bäst behöver det.

– I övrigt finns det bara bidrag när något redan har hänt, som exempelvis stöd med rehabilitering. Vi tycker att små och medelstora före­tag ska kunna få bidrag för att komma i gång med sitt systematiska arbetsmiljöarbete.

Klarar de inte det?

– Framför allt tar de sig inte tid och ingen kollar om det är gjort. Den ekonomiska realiteten i ett litet företag handlar ofta om valet mellan att investera i en ny maskin eller i arbetsmiljöarbetet. Det kan räcka med ett bidrag på 20 000 kronor. Vi vet att en medveten ledning som förstår arbetets påverkan på hälsan och hälsans påverkan på arbetet de investerar i det här.

Kan de inte satsa själva då?

– Det handlar också om hur de ska göra. Det är inte så enkelt.

Karin Nilsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Kampen