Oenighet i byggsektorn om utstationeringen

2019-01-18 00:00 Calle von Scheele  

Oro. Byggbranschen har överlägset flest utstationerade. Men i Sverige är fack och arbetsgivare oense om betydelsen av det ändrade direktivet. För svag skärpning, säger facket. Onödig ändring, säger arbetsgivarna.

På Byggnadsarbetareförbundet hade man förväntat sig mer av de långdragna förhandlingarna om ett nytt utstationeringsdirektiv.

– Vi är inte nöjda med slutresultatet. Kommer man till Sverige ska svenska löner gälla. Konkurrensen ska vara sund och lika, säger Torbjörn Hagelin, avtalssekreterare på Byggnads.

På Sveriges Byggindustrier tycker man däremot att förändringen av den hårda kärnan var onödig. Parterna hade för ett och ett halvt år sedan kommit överens om hur utstationering inklusive begreppet minimilön skulle hanteras.

– Bläcket på papperet hade knappt torkat så kommer denna förändring. Lägsta ersättning skulle i vårt fall motsvaras av avtalets lägstalön plus obligatoriska tillägg. Med det nya begreppet för lön blir frågan åter en oklarhet, säger Mats Åkerlind, vice vd och förhandlingschef på Sveriges Byggindustrier.

Han hoppas att arbetsgivare och fack ska kunna hålla fast vid sin överenskommelse om tolkning av lön och tillägg även efter att direktivet implementerats i svensk lagstiftning.

Torbjörn Hagelin betonar att överenskommelsen med arbetsgivarna enbart reglerar lägsta möjliga lön. Byggnads vill se hur den svenska lagstiftningen anpassas till det nya direktivet innan förbundet tar ställning i tolkningsfrågan.

Frågan kompliceras av att överenskommelsen mellan parterna också omfattar hur lön vid offentlig upphandling med entreprenör som saknar kollektivavtal ska hanteras.

I byggbranschen har fack och arbetsgivare olika bilder av utstationeringen och dess problematik. Man är inte ens överens om hur omfattande utstationeringen är, bara att den är större än vad myndigheternas statistik visar.

En LO-rapport 2013 kom fram till att det fanns 15 000 utstationerade arbetare i byggbranschen. Det motsvarar 19 procent av arbetskraften, enligt LO:s beräkningsmetoder. I branschen var kostnadsjakt och lönenedpressning en stark drivkraft när man anlitade utländsk arbetskraft, enligt LO-utredarna.

Året därpå kom arbetsgivarna med en rapport som gav en ljus bild av förhållandena. Utstationeringen motsvarade 8 900 helårsarbeten och omfattade cirka 4 procent av arbetskraften.

Utstationerade är mycket nöjda med sina villkor och återkommer gärna. Lönen uppfattas som mycket god, och arbetsmiljön och säkerheten är bra, förklarade arbetsgivarna i rapporten.

Enligt Mats Åkerlind riskerar den ljusa bilden att förmörkas. Han varnar för att den nya definitionen av lön i direktivet skapar osäkerhet och gynnar företag utan kollektivavtal som rundar reglerna eller struntar i dem.

– Osunda företag gynnas på bekostnad av seriösa.

Han lyfter fram att den svenska byggbranschen har gruppackord, som är en speciell löne­sättning och som är svår att förstå för andra branscher och i utlandet.

– Alla på en arbetsplats har samma lön, samtidigt som ackorden utgår ifrån olika arbetsmarknadsområden där lönerna varierar. Det finns 30 olika grupper i byggavtalet och ett antal andra yrkeskategorier som inte är definierade i avtalet.

De många variablerna i avtalet försvårar tolkningen av vad som ska ingå i lönen, enligt direktivet. Tolkningen måste vara sådan att den varken missgynnar utländska eller svenska företag, förklarar Åkerlind.

– Vilken lön ska en håltagare som jobbar åt en elektriker ha? Ska han ha samma lön som elektrikern eller lön som en betongarbetare som också tar hål i byggprocessen? Osäker­heten gynnar bara oseriösa företagare som inte funderar över dessa saker.

Även Torbjörn Hagelin på Byggnads är osäker på hur det nya direktivets formulering ”lön, inklusive övertidsersättning” ska tolkas.

– Det är inte tydligt vad som menas när begreppet minimilön har döpts om till lön.

Han varnar för att minimilönen kan fyllas på med OB och övertid för att uppfylla den nya bestämmelsen om lön inklusive alla ersättningar.

– Övertidsersättning och OB är ersättningar utöver lönen. Det är självklart för oss, men vi får avvakta hur införandeutredningen tolkar detta.

Lika osäker är han på hur man tolkar tidsgränsen på tolv månader, då den utstationerade ska omfattas av alla svenska regler. Även här vill han avvakta utredningens förslag, men säger att det är mycket svårt för facket att övervaka hur väl utstationerad arbetskraft följer de svenska avtalsvillkoren.

– Det finns utstationerade som har tvingats skriva på avtal där de förbjuds att ta kontakt med svenska myndigheter eller fack. De behandlas sedan som andra klassens människor av arbetsgivaren, säger Torbjörn Hagelin.

Han hävdar att detta är ett problem i hela Europa.

– Man utnyttjar människor i beroendeställning. Jag kallar det modern slavhandel.

Enligt utstationeringsdirektivet har facket vid sidan av Arbetsmiljöverket ansvar för att övervaka att utstationerade företag följer kollektivavtalen, men det är en svår uppgift. Ofta kan de möta utländsk arbetskraft som går klädda i huvudentreprenörens kläder med kända svenska företagsnamn, men trots klädseln tillhör de inte deras personal.

– De går i deras kläder och sitter i deras bodar. Det krävs ganska mycket av oss om vi ska nysta ut var de kommer ifrån, säger Torbjörn Hagelin.

Mats Åkerlind på Sveriges Byggindustrier delar inte fackets beskrivning.

– En stor del av de utstationerade jobbar i dotterbolag till svenska företag. De får samma villkor som sina svenska arbetskamrater. De utstationerade som tangerar lägstanivåerna i vårt avtal är en försvinnande liten del.

Han är mer orolig för att den svenska arbetsmarknadsmodellen försvagas av direktivet.

– Man ser våra kollektivavtal som en slags lag. Det blir följden när utstationerad arbetskraft utan avtal ska omfattas av dess villkor. Vår modell utarmas då och riskerar att bli alltmer lik system med allmängiltigförklaring av kollektivavtal eller lagstadgad minimilön, vilket troligen ingen av parterna önskar.

Flest utstationerade i Sverige på byggen

Byggverk­samhet: 60% (43 600 utstationerade)

Tillverkning: 15% (10 900)

Information & kommunikation: 9% (6 500)

Övrigt: 16%

Källa: Arbetsmiljöverket

Få tvister om utstationerade

Enligt Sveriges Byggindustriers rapport om utstationering, Lyft debatten – om utstationerad arbetskraft i byggsektorn som presenterades i juli 2014, är rättstvisterna och de centrala förhandlingarna om utstationerade få. Inga arbetstvister som rörde utstationerade bygg­arbetare avslutades vid Stockholms tingsrätt under 2013. En dom om dessa förhållanden, där Byggnads var kärande, kom från Arbets­domstolen. En central tvist som bland annat rörde validering av yrkesbevis för både utstationerade och ej utstationerade registrerades för ett av Sveriges Byggindustriers utländska medlemsföretag.

I början av november var det dock en huvud­förhandling i Arbetsdomstolen, som handlade om villkoren för utstationerade arbetstagare. Byggnads hade stämt ett lettiskt företag.

Calle von Scheele

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Kampen