Nu ifrågasätts psykopatchefen

2018-11-30 00:00 Elsa Frizell  

FORSKNING. Det kommer alltmer kritik mot förklaringar kring personlighetsstörningar och destruktivt ledarskap. Nu ska forskare undersöka hur vanligt det är och varför det uppstår.

Det finns lite kunskap om hur vanligt destruktivt ledarskap är i Sverige, men i en stor norsk studie framkom att omkring 30 till 60 procent av den norska arbetskraften varit utsatt för destruktiva ledarbeteenden, vilket var långt fler än forskarna hade trott. Nu har Afa Försäkring gett drygt 3 miljoner kronor till en forskargrupp vid Umeå universitet för att kartlägga hur vanligt destruktivt ledarskap är i svenskt arbetsliv och vad det beror på. Susanne Tafvelin, docent i psykologi vid Umeå universitet, är en av forskarna.

– Vi kommer att skicka ut en enkät till ett urval av 2 000 anställda personer som representerar svensk arbetsmarknad. Vi kommer också skicka ut enkäter till ett urval av chefer för att ta reda på vilka faktorer som gör att en chef utvecklar destruktiva ledarbeteenden, säger hon.

Destruktivt ledarskap är när chefen upprepade gånger handlar fientligt eller hindrande mot personalen. Det kan handla om känslomässiga utbrott, arrogant beteende där man förlöjligar sina anställda eller egocentriskt beteende där chefen tar åt sig äran. Destruktivt ledarskap kan också vara när chefen är passiv och und­viker att ta beslut, är rörig eller håller sig undan.

Flera studier visar att konsekvenserna av ett destruktivt ledarskap oftast är negativa med medarbetare som mår dåligt, får utmattningsdepressioner och slutar. Inte minst har det framkommit att det är de passiva beteendena som är mest destruktivt för medarbetarna.

Tidigare har man trott att det handlar om personlighet och att det är vissa individer som varit problemet.

Läs mer: Så undviker du att få en psykopat på jobbet

– Dessa förklaringar, att det handlar om några få ”ruttna äpplen”, har fått alltmer kritik, och det finns inga studier som visar att chefer oftare har personlighetsstörningar. Att det var så många som råkat ut för destruktiva beteenden i den norska studien tyder också på att det inte bara handlar om en speciell personlighet utan snarare att förklaringen är mer komplex, säger Susanne Tafvelin.

I sin studie kommer Susanne Tafvelin och hennes kolleger att undersöka hur destruktivt ledarskap påverkas genom samspelet mellan chefen, arbetsmiljön och personalen. Hypotesen är att stressade chefer utvecklar destruktivt ledarskap. Forskargruppen kommer att undersöka chefens stress ur tre vinklar: chefens förmåga att härbärgera stress, chefens arbetsmiljö, det vill säga arbetsbelastning, och information samt stöd från hr och medarbetarna.

– Personal som inte är motiverad och inte presterar på topp kan dränera chefen på resurser. Vi kommer att titta på hur dessa tre faktorer påverkar destruktivt ledarskap och kontrollera för personlighet.

Forskargruppen kommer också att jämföra hur det ser ut i de olika sektorerna i samhället. Målet är att få fram kunskap för att kunna undvika att dessa beteenden uppstår.

– Vi vill få en bredare förklaringsmodell till varför det uppstår. Detta kan hända den bästa.

Forskningen ska pågå till och med 2021.

Sex projekt delar på 20 miljoner

Afa Försäkring finansierar varje år forskning som syftar till att förebygga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro. I år delar sex forskningsprojekt på 20 miljoner kronor, varav forskning om destruktivt ledarskap är ett av projekten. De övriga är:

• Lunds tekniska högskola får 3 580 000 kronor för att mäta hur spridning av luftburna virus på­verkas av arbetsrutiner, luftfuktighet och ventilation.

• Uppsala universitet får 3 000 000 kronor för att utveckla metoder för att effektivare kunna behandla multiresistenta bakterier med antibiotika.

• Lunds tekniska hög­skola får 2 499 000 kronor för undersöka hur arbetet förändras när vården blir digital.

• Stockholms universitet får 3 600 000 kronor för att studera hur förutsättningar som chefstäthet, administrativt stöd och tydliga mål inverkar på medarbetares arbetsmiljö, sjukfrånvaro och vilja att stanna kvar på arbetsplatsen.

• Göteborgs universitet får 4 200 000 kronor för att undersöka hur sjuksköterskor kan bli hjälpta att hantera konflikten mellan att vilja ge god vård och att effektivisera.

Källa: Afa Försäkring

Elsa Frizell

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen

Kampen