Övriga Nyheter

Forskaren: ”Man kan få friskare anställda”

Kabinpersonal serverar andra mat men har svårt att hitta tid att äta själva. Foto: imageBROKER/REX
Maria Lennernäs. Foto: LTU

Matvanor. Arbetsmåltiderna lyfts sällan fram i arbetsmiljöforskningen. Det vill Maria Lennernäs Wiklund, docent i näringslära, ändra på. Hon är nu aktuellt med studien ”Hann du äta?”.

Publicerad

I den pågående studien fördjupar sig hon och resten av forskarlaget i arbetsmåltidens tid, plats och innehåll hos anställda med skiftande arbetstider och nattarbete.

Enkäter ska skickas ut till olika företag och organisationer där det finns personal med olika former av skiftarbeten eller nattarbeten.

– Vi vill få mer information om hur människor har det på jobb­et med arbetsmåltiden. Hur de uppfattar den och vilka önskemål de har, säger Maria Lennernäs Wiklund, som även är universitetslektor i folkhälsovetenskap vid Högskolan i Gävle.

I höst räknar forskarna med att kunna be­arbeta svaren.

Maria Lennernäs Wiklund konstaterar att lunchrum på landets arbetsplatser kan se ut lite hur som helst. Fotografier som tagits under tidigare studier vittnar om den stora variationen.

– Jag har sett personalrum som legat längst upp, ovanför en spiraltrappa i ett mörkt rum och personalrum med både trasiga stolar och mikrovågsugnar. Det är verkligen inte inbjudande.

När studenter med personalens tillåtelse fotat vad anställda på företagen äter nattetid har det visat sig vara allt från energidryck till måltidsersättningsmedel. På en del arbetsplatser samlas man gärna kring en pizza.

– Det är heller inte ovanligt att ett helt arbets­lag köper in hämtmat tillsammans. Och jag har hört om skiftlag där man turas om att tillreda maten som alla sedan äter tillsammans.

Mat är inte bara näring. Den kan även ge psykosociala fördelar på en arbetsplats, enligt Maria Lennernäs Wiklund. Att det finns en viss plats att sitta på där man kan äta och koppla av är viktigt, understryker hon.

– Jag vill slå ett slag för att arbetsgivarna ska se till så att det blir en behaglig miljö och att personalen får tillräckligt med tid för att kunna ta sig dit.

Maria Lennernäs Wiklund radar upp vins­terna som arbetsgivare kan göra när de satsar på måltidsmiljön.

– Man kan få friskare anställda som också får en mental återhämtning genom måltiden. I dag är våra arbetsuppgifter ofta kognitivt belas­tande för hjärnan. Därför behöver den få vila.

Maria Lennernäs Wiklund konstaterar att den som arbetar och sover på oregelbundna och obekväma tider riskerar att gå upp i vikt och få problem med både blodsocker och blodfetter.

Men enligt Maria Lennernäs Wiklund har arbetsmiljöforskningen generellt fokuserat för lite på arbetsmåltidernas betydelse.

– Kanske beror det på att matrasten inte är betald arbetstid. Och under ett måltidsuppehåll har anställda ingen självklar rätt att få äta, om inte tiden medger det.

När Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, kom med en rapport om risker för hjärt-kärlsjukdom vid skiftarbete hittade Maria Lennernäs Wiklund till sin förvåning inte ett enda ord om kostens betydelse i den.

– I andra sammanhang brukar myndigheterna vara pigga på att lyfta fram fakta om vad mättade fetter, fibrer och grönsaker betyder för hälsan.

För den som vill hålla länge i arbetslivet gäller det att undvika att få sin dygnrytm störd, att motionera regelbundet och att hålla vikten, tror Maria Lennernäs Wiklund.

– Bra mat för skiftarbetare är bra mat för alla, säger hon.

Grovt bröd på natten

1. Utforska ditt energi­behov och hur mycket energi det finns i mat och dryck.

2. Håll energi­balansen. Går vikten upp äter du mer än du förbränner.

3. Ät dagtid vid ungefär samma tid oavsett skift.

4. Ett mörkt, svalt och tyst sovrum under­lättar sömnen.

5. Fysisk aktivitet och att vara ute i dagsljus underlättar sömnen.

6. Minska ätandet sena kvällar och nätter.

7. Ät frukost efter nattskiftet.

8. Minska eller skippa ätandet under nattskiftet. Om du vill äta, välj små portioner och ”nyttig mat”.

Källa: Maria Lennernäs Wiklund, docent i näringslära vid Hög­skolan i Gävle.

• Smörgås av grovt bröd med pålägg som mager ost, kokt ägg; skivad skinka, kyckling eller kalkon; färskost (keso) eller skivad frukt.

• Gröt eller vuxenvälling med frysta bär som får tina i den varma maten.

• Yoghurt eller fil med frysta bär, färsk frukt, skivat knäckebröd, havrekuddar.

• Grönsakssoppa.

• Ärtor, bönor, linser, kål, lök, jordärtskocka, broccoli och mjölk är exempel på mat som innehåller kolhydrater och kostfibrer som ”är mat” för nyttiga tarmbakterier som skyddar och underhåller tarmen. En del personer kan känna obehag i form av magknip eller gaser när de äter detta, speciellt nattetid.

Källa: Maria Lennernäs Wiklund, docent i näringslära vid Högskolan i Gävle.