Blanda inte ihop temperament och kompetens

Det här exemplet använder temperamentsforskaren Liisa Keltikangas-Järvinen, professor i psykologi vid Helsingfors universitet, för att belysa hur stort värde olika temperamentsdrag tillskrivs, till och med på bekostnad av kompetens och expertis i arbetslivet. En "bra typ" anses vara social, utåtriktad och aktiv. När egenskaperna likställs med vad en kompetent anställd eller chef är – då är man inne på villospår, anser Liisa Keltikangas-Järvinen.

– Det kan bli dyrt om man på grund av de här egenskaperna tränger undan de mest kompetenta för jobbet, säger hon.

Temperamentet är en medfödd biologisk egenskap som beskriver en persons initiala reaktion till en ny situation och hur en person fungerar.

– Det hänger inte ihop med kognitiva egenskaper som informationsbearbetning, analytiskt tänkande, förståelse för kausalitet eller kreativitet.

Läs också:

En sätter sig vid mötesbordet i god tid med papperen i prydliga högar, medan en annan kommer in rusande lite sent med håret på ända. Det är ett exempel på hur temperamentsdraget regelbundenhet visar sig på jobbet. För vissa är det viktigare än för andra med rytmer, rutiner och ordning. Att vara tidigt på jobbet och att ha städat skrivbord förknippas ofta med att personen är duktig och kompetent. Så behöver det inte alls vara.

– Det är personens sätt att fungera. Det är inte det som ska utvärderas, utan slutresultatet, betonar Keltikangas-Järvinen.

För de flesta jobb har temperamentet ingen betydelse. Undantag är yrken som polis, där snabba och välövervägda beslut ska tas snabbt. Det kan inte vara en person som är benägen att stora risker. Men i ett annat yrke kan riskbenägenhet vara en önskvärd egenskap. I kontaktyrken kan socialitet vara till nytta, men ändå är det kompetensen som är viktigast.

Temperamentet visar sig tydligast under stressade förhållanden, men det får inte användas som en bortförklaring för dåligt beteende, betonar Keltikangas-Järvinen.

– Det är mänskan som styr temperamentet, inte temperamentet som styr människan, betonar Liisa Keltikangas-Järvinen.