Varför är Gröna Lund-olyckan en arbetsolycka?

Said Andersson, tidigare regionalt arbetsmiljöombud och ombudsman på Unionen, arbetat med nätverk och utbildningar inom arbetsmiljö:

Jag vill börja med att beklaga att dessa olyckor inträffat och ge mitt djupa deltagande till de drabbades familjer.
Det finns två grunder till att Arbetsmiljöverket blir involverade i olyckor som inte direkt är en arbetsplatsolycka som drabbar en anställd.
Den ena är att arbetsgivaren anmäler ett allvarligt tillbud till Arbetsmiljöverket med utgångspunkt från att en arbetstagare kunde ha skadats allvarligt eller dött. Till exempel så kunde en arbetstagare skadats allvarligt eller dött av de delar som ramlade ner från berg- och dalbanan alternativt att olyckan skett då någon anställd provkört utrustningen. I fallet med hissolyckan så kunde en arbetstagare som servade hissen skadats allvarligt eller dött. Arbetsgivarens skyldigher att anmäla allvarliga tillbud till Arbetsmiljöverket finns reglerat i Arbetsmiljölagen kapitel 3, paragraf 3a.
Den andra grunden till att Arbetsmiljöverket blir involverad i olyckor som denna är att polisen som ska göra en utredning vill ta del av

- Arbetsmiljöverkets tidigare arbete på den aktuella arbetsplatsen

- kunskapen som Arbetsmiljöverkets inspektörer har om företaget eller teknisk utrustning. 

Detta för att polisen ska få fram så bra underlag som möjligt som antingen kan fälla eller fria en individ hos arbetsgivaren ifall allmän åklagare gör en framställan om vållande till annans död (Brottsbalk 1962:700, kapitel 3).

Sven Grahn, förhandlare samt arbetsrätts- och arbetsmiljöjurist, Transportföretagen:

Arbetsmiljölagen är utformad för relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare och berör i första hand inte tredje man, men kan ha betydelse för tredje mans tillträde in på arbetsområden. En föreskrift som skyddar även tredje man är AFS 2007:5 om gravida och ammande arbetstagare, där fostret ses som tredje man. Att anmäla händelser till Arbetsmiljöverket som sker utanför anställningsförhållanden beror oftast på ett orsakssamband med själva olyckan och att anställda därmed hade kunnat eller också faktiskt drabbas fysiskt eller psykiskt av händelsen. När så kallad tredje man skadas eller omkommer på en arbetsplats kan anställda drabbas av exempelvis krisreaktion, vilket arbetsgivaren ska hantera, men det skulle också kunna vara risker som sker under eventuell räddning eller att fallande/lösa delar är anledningen till själva olyckan. En tillbudsanmälan är då av värde för att komma till rätta med en problematik som hade kunnat hända även för en anställd.

Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt:

En arbetsgivare är skyldig att utan dröjsmål anmäla dödsfall eller svårare personskada, som inträffat i samband med arbetets utförande eller om flera arbetstagare drabbats samtidigt eller om tillbud inneburit allvarlig fara för liv och hälsa. Anmälan ska se till Arbetsmiljöverket. Syftet med reglerna är att snabbt informera AV så att en inspektion kan genomföras i syfte att förhindra framtida skador. Anmälan ska bara göras om arbetsmiljölagen är tillämplig. Det är den inte om skadan har drabbat en besökare, anhöriga eller andra som inte omfattas av arbetsmiljölagen, se proposition 2012/13:143, s. 55-57. Det finns exempel på hur reglerna ska tolkas på Arbetsmiljöverkets hemsida. I Gröna Lund-fallet var den som avled inte arbetstagare. Det var inte heller det barn som hamnade i ett hisschakt. Anmälan ska då inte ske, men fanns en risk i dessa fall, att arbetstagare hade kunnat bli skadade, så kan tolkningen bli annorlunda det vill säga att en anmälan ska ske. Händelserna kan också uppfattas som tillbud, som inneburit allvarlig fara för psykisk ohälsa för de arbetstagare som såg händelsen och berördes starkt av dödsfallen, då ska anmälan ske. Min uppfattning är att reglerna är svårtolkade.