rättsligt

Sex miljoner i böter 
för olagligt nattarbete

20100307 StockholmEn bomb exploderade på Club Kino i centrala Stockholm i går kväll. Det är andra gången på kort tid som porrklubben utsätts för ett attentat.Foto: Fredrik Persson / SCANPIX / KOD 75906

NATTARBETE. Strippklubben Club Kino hotas av böter på 6,1 miljoner kronor för personalens nattarbete. Förvaltningsrätten bortsåg från att klubben serverar mikrovärmd mat efter midnatt. Domen har överklagats.

Publicerad

I en på flera sätt udda dom påför förvaltningsrätten i Stockholm klubbens ägarföretag Ginger AB den ovanligt höga sanktionsavgiften 6,1 miljoner kronor för brott mot arbetstidslagens påbud om dygnsvila mellan midnatt och klockan 05.

Club Kino drivs av Ginger AB, som ägs av Tony Thorman, Helmut Treml och Yasemin Persson. Företaget har 58 anställda och omsatte i fjol 71 miljoner kronor med ett resultat efter finansnetto på 10,5 miljoner kronor. Bolaget hade 16,8 miljoner i kassa och bank vid senaste bokslut. Ginger AB lämnade ett koncernbidrag till moderbolaget Picus Nordic, som säljer erotiska produkter, på 4,1 miljoner kronor. Picus Nordic delade i fjol ut 5,6 miljoner kronor och dess moderbolag i sin tur, Lacunaria AB, delade 2020 ut 7,2 miljoner kronor till de tre ägarna.

Processindustri, vård, polis och annan för allmänhetens behov nödig verksamhet, till exempel restauranger, får avvika från huvudregeln. Undantag kan också träffas i kollektivavtal eller medges av Arbetsmiljöverket.

Nattlig ”dansuppvisning” med mer eller mindre kläder torde inte inrymmas i allmänhetens nödiga behov. Club Kinos advokat Björn Hurtig hävdar däremot att en stor del av intäkterna kommer från försäljning av mat och dryck och att klubben därför borde omfattas av lagens direktundantag vilket ledningen länge antagit.

Men förvaltningsrätten ”anser att maträtterna framstår vara av enklare karaktär med hänsyn till att maten som serveras är frysrätter som tillagas i mikrovågsugn och säljs till förhållandevis låga priser. Det framgår även att en entréavgift tas ut för inträde till lokalen.”

Club Kino har inte kollektivavtal för sina 58 anställda, men säger sig ha försökt teckna avtal utan framgång. Advokat Hurtig hävdar då att genom att neka direktundantag skulle staten tvinga Club Kino att teckna kollektivavtal och därmed bryta mot den negativa föreningsrätten som garanteras i såväl regeringsformen som Europakonventionen.

Förvaltningsrätten bedömer att ”en tillämpning av bestämmelserna i arbetstidslagen inte strider mot den negativa föreningsrätten i Europakonventionen”.

I den ursprungliga ansökan ville Arbetsmiljöverket sätta sanktionsavgiften till 10,2 miljoner kronor baserat på arbetstidsscheman för perioden 29 januari 2019 till 29 januari 2020. Sedan Club Kino påpekat att de nattarbetande hade två timslånga raster efter midnatt sattes avgiften ner till 6,1 miljoner.

Club Kino hävdar att de höga böterna är ”en katastrof som hotar företagets existens” och pekar på att Club Kino sedan starten 1995 aldrig ifrågasatts av någon myndighet samt att handläggningstiden varit orimligt lång. Förvaltningsrätten tar inte någon hänsyn till invändningarna utan bifaller Arbetsmiljöverkets ansökan.

Domen har överklagats till kammarrätten.