SÄKERHET
Alla mot Arbetsmiljöverket om bästa fallskydd
FALLSKYDD. De som arbetar uppklättrade i träd måste skydda sig mot fall. Men vilka sätt är bäst? Frågan om helkroppssele eller midjesele, spänt rep eller falldämpande anordningar har gått till rättstvist. Arbetsmiljöverket står mot alla andra.
Publicerad
Uppdaterad
Annons
Carl Abelin skjuter en tyngd med ett tunt snöre upp i lindens ännu kala krona. Till sin hjälp har han en stor slangbella. Han får försöka några gånger innan snöret hamnat runt en lämplig grenklyka ungefär tio meter upp. I stället för tyngden fäster han sin starka klätterlina i snöret och drar alltsammans tillbaka så att klätterlinan ligger genom grenklykan. Linan knyter Carl Abelin längre nere runt lindens stam och så har han en bra förankring för att kunna ta sig upp i trädet. Han tar på sig sin klättersele. Den sitter om midjan, om båda låren samt med hängslen runt axlarna. Sen klättrar han upp och kan börja jobba med beskärningen av trädets grenar.
Väl uppe i trädkronan arbetar Carl Abelin alltid under trädklykan där klätterlinan vilar. På platser där han ska uppehålla sig en stund och såga, fäster han extra förankringar mellan trädet och sin sele. – dels för att få bättre balans, dels för att ha extra fallskydd om något skulle hända.
I april förra året inspekterade Arbetsmiljöverket två företag som bland annat sysselsätter arborister det vill säga trädvårdsspecialister. Eftersom en del av arboristens arbete utförs uppklättrad högt upp i träd, var fallskydd en naturlig fråga under inspektionerna.
Vid trädklättring används personlig fallskyddsutrustning i form av sele och klätterrep. Men myndigheten gjorde bedömningen att det fanns brister och ställde därför krav:
• Helsele ska användas.
• Utrustningen ska vara förankrad i infästningsanordning.
• Skyddsutrustning ska hindra fall till underliggande nivå.
Mot detta argumenterade företagen att det inte var något fel på deras säkerhetsåtgärder. De var överraskade och förbryllade av Arbetsmiljöverkets krav och hänvisade till att metoder utvecklats från nittiotalet och framåt, delvis i samarbete med Arbetsmiljöverket, delvis i en internationell standardsättande kontext.
Sittsele är i många situationer bättre än en helkroppssele ur ergonomisk synvinkel, anser företagen. Man arbetar med klätterrepet spänt, som ett sätt att balansera längs trädstammen. Dessutom kompletterar man med ytterligare förankringar, både för att höja säkerheten och som metod för arbetspositionering.
– Arbetsmiljöverkets krav är inte anpassade till vårt arbete. De ställer krav som om vi hade flera meters fri fallhöjd, men det här är träd med massor av grenar, säger Christofer Olsson som är arborist och skyddsombud på ett av de berörda företagen, Svenska Trädmästarna. Han tycker att myndigheten jämför trädklättrare med personal som exempelvis skottar snö eller installerar solpaneler på tak.
– Vi utsätts för samma risk, att falla, men inte på samma sätt. Vi använder linan som stöd, den är under konstant spänning. Arbetsmiljöverket tycks ha svårt att förstå det.
Enligt Christofer Olsson är en sittsele lättare att jobba i än en helsele. Det är mindre risk att strypa blodflöden, hävdar han.
– Vi kan sitta i vår sele utan att få några allvarligare besvär. Det är inget som vi har hittat på utan i enlighet med internationella standarder, European Treeworker, som är anpassade för vår verksamhet, säger Christofer Olsson.
De två företagen överklagade Arbetsmiljöverkets förbud till Förvaltningsrätten. De begärde och fick dessutom inhibition mot förbudet nu i början av april. Det betyder att förbudet inte gäller under tiden rättsprocessen pågår.
Arbetsgivarorganisationen Gröna arbetsgivare har engagerat sig i frågan. Camilla Backlund, arbetsmiljöexpert på Gröna arbetsgivare har under nästan ett års tid försökt åstadkomma ett möte mellan branschen och myndigheten utan att lyckas.
– Vår avsikt var att få till en dialog, helt enkelt. Det är mycket bättre än rättsliga processer. Fackförbundet Kommunal har också givit företagen sitt uttryckliga stöd.
Både facket och Gröna arbetsgivare har inkommit med utlåtanden till advokatfirman som företräder Svenska Trädmästare i överklagandet av förbudet. Arbetsmiljöverket har alltså ”alla emot sig” men har ändå valt att stå fast vid sina krav.
Elseann Lundgren är chef för inspektörerna som gjort inspektionerna. Hon har också agerat beslutsfattande i ärendena tillsammans med Arbetsmiljöverkets jurist.
– Bedömningen vi gör är att de här kraven är de som behövs för att skydda arbetstagarna. Och kraven är ställda utifrån ett regelverk, säger Elseann Lundgren.
Hon vill inte gå närmare in på detaljerna i kraven utan konstaterar att parterna inte är överens, vilket i sig inte är något konstigt.
– De har framfört i sitt överklagande vilka skydd de tycker behövs utifrån sin riskbedömning. Vi ser fram mot att få klarhet genom den rättsliga prövningen. Elseann Lundgren bekräftar att Arbetsmiljöverket inte deltagit i något stormöte av det slag som Gröna arbetsgivare hade önskat sig.
– I stället har alla parter haft möjlighet att inkomma med sina synpunkter skriftligen. Det är också en dialog även om den är pappersledes, säger hon.
Carl Abelins företag är inte inblandat i tvisten, men utgången av domstolsprövningen kan få konsekvenser för hela branschen. Själv har han aldrig fallit. Men det har hänt att kolleger råkat såga av klätterlinan. Vid dessa tillbud har inte heller de fallit, eftersom de då haft extra förankringar.
Carl Abelin ställer sig lite frågande till Arbetsmiljöverkets krav på de båda företagen.
– Man arbetar ju alltid med klätterlinan spänd. Det betyder att det är viktigt med en riktigt bekväm sele.
