Juristen: Chefen kan mobba med arbetsrätten

Mats El Kott har sett många fall där arbets­givarna kallat in anställda på möten utan att tala om vad saken gäller. Den anställda kan ha varit sjukskriven när kallelsen damp ner på hallmattan. Tillbaka på jobbet med chefen och någon från hr i rummet, får den anställda höra hur dålig den är och att det bara finns två valmöjligheter: omplacering eller uppsägning.

Enligt Mats El Kott är det vanligt att arbetsgivare påstår att de inte lyckats omplacera personen. Då återstår bara uppsägning.

– Man trycker ner den anställda i skorna.

Ytterligare en metod enligt Mats El Kott är att leta fel på en person. Han nämner att en anställd fick det i uppdrag i det omskrivna Krokom-fallet, där en socialsekreterare tog livet av sig. Mats El Kott var ombud åt den avlidne mannens döttrar. Två chefer fälldes i tingsrätten för att ha vållat mannens död, men de friades i hovrätten.

Högsta domstolen avvisade riksåklagarens överklagande. Mats El Kott är kritisk. Han anser att arbetsgivaren använde reglerna kring avskedandet för att pressa arbetstagaren.

– Det bör särskilt uppmärksammas att det inte fanns några grunder som motiverade avskedande, ingen saklig grund för uppsägning, inte heller en varning.

Mats El Kotts rekommendation är att lämna arbetsplatsen så fort som möjligt om du blir utsatt för mobbning. Men se först till att ha ett annat jobb. Särskilt om du bor på en liten ort, där alla känner alla.

– Någon som sagt upp sig själv kan ha svårt att få jobb om en potentiell ny arbetsgivare får reda på varför.

Mats El Kott tycker att det finns exempel bland Arbetsdomstolens domar på att arbets­givare tillåts agera på grövsta vis, när en arbetstagare misstänks ha gjort något fel.

– Jag hade ett fall där man agerade på ett klassiskt sätt: stängde av personen, som fick gå hemma månad efter månad. Arbetsgivaren påstod att man utredde. Personen blev till slut avskedad.

Arbetsgivaren vann i tingsrätten.

– AD fastställde tingsrättens dom och ansåg inte att preskription var för handen, trots att personen fick gå hemma under mycket lång tid utan att något hände, säger Mats El Kott.

För några år sedan var han ombud åt en präst, som han anser provocerades av sin arbetsgivare till uppsägning.

– Mötet pågick i timmar, till långt in på natten. Det var rena psykoterrorn. Man förmådde prästen att skriva på sin egen uppsägning. Men hon hade spelat in hela samtalet. Tingsrätten ansåg att det var en provocerad uppsägning, men arbetsgivaren överklagade domen till AD, som undanröjde den.

Mats El Kott anser att AD tillämpar en tolkning av arbetsrätten som innebär att om någon blir mobbad så att det uppstår samarbetsproblem, så får arbetsgivaren flytta på personen eller göra sig av med den.

– Att omplacera folk och ta bort viktiga arbetsuppgifter är klassiska mobbningsmetoder.

Arbetsdomstolens ordförande och administrativa chef håller inte med om att AD genom sin rättstillämpning tillåter arbetsgivare att bete sig illa mot sina anställda.

– Jag har svårt att förstå att de angivna rättsfallen skulle ge stöd för de påståendena, säger Cathrine Lilja Hansson.

I fallet med prästen påpekar hon att det fanns omständigheter som talade både för och emot att arbetsgivaren skulle ha provocerat fram uppsägningen.

– Domstolen prövade om arbetsgivaren, under händelseförloppet som ledde fram till uppgörelsen, kunde anses ha uppträtt i strid med god sed på arbetsmarknaden eller annars otillbörligt. Vid en sammanvägd bedömning fann domstolen att situationen inte var sådan att överenskommelsen var ogiltig.