Länder bedömer kemikalier oväntat olika

Dessutom sätts gränsvärdet för ett och samma ämne på väldigt olika nivåer. Det skiljer ibland så mycket som en faktor 100 eller mer.

– Det förvånade mig att skillnaderna var så stora, säger Linda Schenk, som gjort studien som nu presenteras i en licentiatavhandling.

Avhandlingen består av tre olika delar. Den första är en kvantitativ studie där hon jämfört vilka ämnen som fått gränsvärden i 18 olika länder och organisationer samt vilken nivå gränsvärdena fått. Av de 1300 ämnen som ingick i studien regleras en tredjedel av endast ett land eller en organisation. Endast 25 ämnen regleras av alla. Dessutom sätts gränsvärden för ett och samma ämne på väldigt olika nivåer.

En del av skillnaderna kan förklaras av att länderna har olika industrier och att det därför är olika ämnen som behöver regleras, men Linda Schenk har ännu inget svar på varför skillnaderna är så stora. Hon har även granskat vad EU har betytt för harmoniseringen av gränsvärdena under de senaste tio åren. Skillnaderna är fortfarande ganska stora, men de minskar. Polen tillhör dem som har lägst gränsvärden och Estland har haft jämförelsevis höga, men de har nu tagit till sig EUs riktlinjer.

I den tredje delen av avhandlingen har Linda Schenk sökt efter förklaringar till de skillnader som finns när man sätter nivån på ett gränsvärde. För detta har hon tittat närmare på 14 ämnen där gränsvärdet varierade med en faktor på 100 eller mer. De studier som används för att ta fram gränsvärden tolkas ibland väldigt olika. Till exempel gör man olika bedömningar av när ett ämne kan sägas ha en kritisk hälsoeffekt.

Linda Schenk kommer att fortsätta sitt arbete mot en doktorsexamen. Ett viktigt område som hon vill arbeta vidare på är hur osäkerhetsfaktorer hanteras i yrkeshygieniska riskbedömningar. Osäkerhetsfaktorn anger med vilken marginal som gränsvärdet har satts i förhållande till den nivå där man sett skadliga effekter i djurförsök eller andra toxikologiska studier.

- Bland de dokument som har legat till grund för yrkeshygieniska gränsvärden har bara 4 av de 50 som jag har granskat uttryckligen räknat med en osäkerhetsfaktor, säger Linda Schenk.

Hon anser att det i en del fall beror på att man inte dokumenterat vilka säkerhetsmarginaler man räknat med, men menar också att det saknas en bra diskussion om säkerhetsmarginaler.

- Det är väldigt, väldigt få gränsvärden som höjs vid en uppdatering, så säkerhetsmarginalerna är knappast för väl tilltagna, säger Linda Schenk och berättar att hon även funnit att många gränsvärden baseras på gamla dokument. I bland är de 30 år gamla. Gemensamma riktlinjer för hur gränsvärden ska sättas och hur detta arbete ska dokumenteras skulle underlätta uppföljning och uppdatering av gränsvärden.

I sin fortsatta forskning hoppas Linda Schenk även kunna undersöka hur EUs kemikaliförordning REACH har påverkat hur man sätter gränsvärden.

- Människor ska kunna känna sig trygga i att lagstiftningen uppfyller sitt syfte att skydda dem från skadliga kemikalier på jobbet. Jag hoppas att mitt arbete ska vara till hjälp för att förbättra och effektivisera riskbedömningen av kemikalier i arbetsmiljön, säger Linda Schenk.