Tidningen

Sprängningsolyckan överklagas

Svea hovrätt ändrar tingsrättens dom. Hov­rätten anser att det var bolaget som var general/totalentreprenör som också hade ansvaret för arbetsmiljön. Foto: M Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Dödsolycka. Åklagaren vill att vd och delägare fälls för spräningsolyckan som kostade en grävmaskinist livet.

Publicerad

Den 6 oktober 2015 utförde Emmaboda Granit AB sprängarbeten på en fastighet utanför Kristianstad. Efter sprängningarna fick en arbetstagare, anställd av Bröderna Björklunds Grus AB, meddelande av Emmaboda Granits platschef, som även var sprängarbas att sprängningsområdet kunde beträdas. Men odetonerad dynamit fanns kvar och utlöstes. Ett stenblock som vägde omkring 340 kg träffade arbetstagaren där han satt i grävmaskinshytten och han avled. (se Arbetsmiljön i rätten den 3 juli 2020)
Kammaråklagare Christer Forssman vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål påpekade att olyckan skett på ett fast driftsställe som Emmaboda Granit rådde över. Det var ett gemensamt arbetsställe för flera verksamheter och Emmaboda Granit hade ansvar för samordningen av arbetsmiljöfrågorna. Åklagaren ansåg att bolagets vd gjort sig skyldig till arbetsmiljöbrott och att brottet var grovt. Detsamma gällde för den person som var bolagets delägare, styrelseledamot och dessutom produktionschef.

Även platschefen, som också var sprängarbas, åtalades för arbetsmiljöbrott, grovt brott. Han hade inte tillräckligt noggrant kontrollerat sprängningen och vidtagit tillräckliga åtgärder innan han meddelade att området fick beträdas igen.

Bröderna Björklunds Grus AB, där den avlidne var anställd, åtalades för arbetsmiljöbrott, grovt brott. Det gjorde även bolagets styrelseordförande.

Åklagaren krävde en företagsbot på 3 000 000 kronor var av de bägge bolagen, Emmaboda Granit AB och Bröderna Björklunds Grus AB.

Kristianstads tingsrätt konstaterade att vd:n i Emmaboda Granit AB delegerat arbetsmiljöansvaret till produktionschefen och att delegationen var giltig. Mot denna bakgrund friades vd:n. Produktionschefen hade sagt att han i sin tur delegerat ansvaret till platschefen som också var sprängbas. Till den delegationen ställde sig dock tingsrätten frågande bland annat utifrån sprängbasens kvalifikationer.

Åtalet mot Emmabodas produktionschef ogillades också. (Se Arbetsmiljön i rätten den 3 februari 2022)

Efter att ha hört sprängbasen berätta hur han gjorde för att se till att området var säkert menade tingsrätten att han skulle ha kunnat gjort mer för att upptäcka att samtliga borrhål i sista raden stod kvar odetonerade. Vid en samlad bedömning ansåg tingsrätten att sprängbasen brustit i sitt ansvar. Han gjorde en felbedömning när han sa att sprängplatsen var säker. Tingsrätten höll med åklagaren och ansåg att det begåtts ett arbetsmiljöbrott och att det var grovt.

Tingsrätten ansåg inte att åklagaren visat att styrelseordföranden för Bröderna Björklund hade begått något arbetsmiljöbrott. Mot den bakgrunden saknades det skäl att begära företagsbot av bolaget.

Bestämmelserna om företagsbot ändrades den 1 januari 2020. Olyckan skedde under 2015 och enligt tingsrättens bedömning skulle den äldre lydelsen användas i målet. Tingsrätten kom fram till att varken vd:n för Emmaboda Granit eller produktionschefen begått något brott. Företagsbotens storlek bestämdes därför utifrån det som sprängbasen befunnits skyldig till. Tingsrätten ansåg att en rimlig nivå var 1 500 000 kronor.

Emmaboda Granit ansåg dock att det var oskäligt att lasta bolaget för sprängbasens oaktsamhet och rätten resonerade på ett liknande sätt. Rätten påpekade att sprängbasen i sin roll haft en sådan särpräglad ställning, enligt en etablerad praxis i branschen, att bolaget saknat inflytande över hur han skulle göra när han kontrollerade att området var säkert. Sprängbasen sa också själv att om det kommit några sådana anvisningar hade han ignorerat dem och arbetat efter sina egna rutiner. Tingsrätten menade därför att det föreföll orimligt att lasta bolaget för sprängbasensa agerande. Med hänsyn till att det gått mycket lång tid sedan olyckan skedde och att handläggningen tagit mycket lång tid ansåg tingsrätten att företagsboten skulle efterges.

Efter olyckan förlorade sprängbasen sitt arbete som sprängbas. Han är numer anställd som borrare med en lön som motsvarar ungefär hälften av vad han hade betalt tidigare. Händelsen har också drabbat honom socialt. Mot den bakgrunden ansåg tingsrätten att påföljden kunde stanna vid en villkorlig dom. Det fanns inte särskilda skäl att förena domen med böter. (se Arbetsmiljön i rätten den 3 februari 2022).

Åklagarna, Christer Forssman och extra åklagare Aino Pietilä överklagar tingsrättens dom mot Emmaboda Granit. De delar tingsrättens bedömning att arbetsmiljöbrottet har begåtts och att det är ett grovt brott men håller inte med om bedömningen av storleken på företagsboten och att boten kan efterges.

Åklagarna anser att de regler som gäller för företagsbot från och med den 1 juli 2006 i det här fallet innebär att Emmaboda Granit där sprängarbasen arbetade – i en särställning – ska krävas på företagsbot. Syftet med lagförändringen var att näringsidkaren skulle få ett utvidgat ansvar för brott som begåtts av personer med en särställning i bolaget. Möjlighet till undantag finns. Det nu aktuella fallet är inte ett sådant.

I motsats till tingsrätten anser åklagarna att sprängarbasens påstående att han inte skulle ha lyssnat på anvisningar från Emmaboda Granit inte har något bevisvärde när det gäller Emmabodas skyldighet att ansvara för brottet som begåtts i deras näringsverksamhet. Det framstår inte som orimligt att sprängarbasens handlade läggs bolaget till last och att företagsbot döms ut.

Med hänvisning till tidigare rättsfall anser åklagarna att företagsboten ska vara minst 3 000 000 kronor. I bedömningen har åklagarna tagit hänsyn till att processen tagit lång tid.

Emmaboda Granit överklagar också domen genom sina ombud vid Kriström Advokatbyrå. Emmaboda Granit anser inte att åklagarna har visat att sprängarbasen, som då var anställd av bolaget, har brustit i sitt ansvar under det så kallade klarläggningsarbetet och orsakat dödsfallet. Yrkandet om företagsbot gentemot Emmaboda Granit ska därför ogillas.

Ombuden begär anstånd med att inkomma med mer bevis.

Överklagandena är ställda till Hovrätten över Skåne och Blekinge.