Visselblåsare behöver skyddas!

2020-10-09 00:00 Karin Nilsson  
Karin Nilsson, ansvarig utgivare.

LEDARE. Att larma eller inte larma. Det är en stor fråga. Den amerikanske konsulten Edward Snowden gjorde det. Han larmade om övervakning i kolossalformat utan samtycke. Hans landsman, soldaten Chelsea Manning, gjorde det också – hon larmade om dödandet av civila, och svenske FN-tjänstemannen Anders Kompass rapporterade om FN-soldaters övergrepp på barn.

Det låter som självklara val. Men de, liksom många andra visselblåsare, har alla fått betala ett högt pris. Edward Snowden har fortfarande inte kunnat återvända till sitt hemland. Chelsea Manning dömdes till 35 års fängelse, bland annat för att ha läckt hemliga dokument. Straffet förkortades dock av tidigare president Barack Obama. Anders Kompass utreddes för regelbrott och blev av med sitt FN-uppdrag. I Sverige har de fyra läkare som larmade om kirurgen Paolo Macchiarinis framfart vittnat om repressalier.

Läs mer: Serafenfallet: Inspektör kritiserar Arbetsmiljöverket

Trots att det inte är okänt att visselblåsare råkat illa ut har dessa och ännu fler valt att berätta framför att dölja. De har vågat visa vem som stått bakom uppgiften. De kanske tänkte att de just i kraft av sina uppgifter skulle skyddas. Men så blev det inte. Det är både svårt och lätt att förstå varför. Anders Kompass kan ju knappast ha varit ensam om att ha fått kännedom om över­greppen. Alltså fanns det andra som visste men som inget sa – andra som skämdes när han berättade. För att skydda sig själva så fryser de ut larmarna.

Läs mer: Visselblåsare ändrar historien – men är nya lagen rätt väg?

I Sverige har vi sedan 2017 en lag om visselblåsning. Den ska skydda den som larmar mot repressalier från arbetsgivaren. Ännu finns inget avgörande. Det går också i många fall att blåsa i visslan utan att alla hör. Arbetsgivare kan ha så kallade anonyma visselblåsartjänster för att få reda på sådant som inte vågar sägas öppet. Nu finns det ett nytt förslag på lag, eftersom en EU-anpassning krävs. Om det blir säkrare att larma eller inte råder det delade meningar om. Läs vår reporter Kamilla Kvarntorps artiklar om utredningen om lagförslaget som är på 800 sidor.

De flesta av oss hamnar dock inte i valet och kvalet att larma om mass­övervakning och övergrepp eller inte. Men vi kan tyngas av annat som vi vet är obekvämt och som vi inte vågar säga av risk för att frysas ut. Mekanismerna är desamma som för de kända visselblåsarna ovan men skalan en annan.

Missa inga nyheter - beställ Arbetarskydds kostnadsfria nyhetsbrev

46 ...

... procent svarar att de tycker att det gnälls mycket på deras jobb. Mest gnälls det om arbetsmiljön, jobbets innehåll och chefen. Flertalet anser att gnället är ett arbetsmiljöproblem. Det visar den senaste under­sökningen från Manpower Work Life. 3 981 personer svarade.

Karin Nilsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Kampen

Arbetsmiljö