Debatt

”Kommunals medlemmar hänvisas till godtycke”

Debattören Elisabeth Adriansson Sandberg, arbetsterapeut och företagare. Genom uppdrag inom hälsa, vård och omsorg har hon kommit i kontakt med grisnäringen. Foto: Julia Adriansson

REPLIK. Kommunal blundar inte för grisböndernas arbetsmiljö. Det svarade förbundet efter kritik men påpekade att arbetsmiljön ytterst är arbetsgivarens ansvar. Nu svarar Elisabeth Adriansson Sandberg, företagare och arbetsterapeut, på Kommunals replik och vill ha konkreta exempel på när Kommunal krävt tekniska lösningar för att undvika problem.

Publicerad

I debattartikeln ”Kommunal blundar inte för grisbönder” skriver Anja Westberg, förbundsombudsman Kommunal att det yttersta ansvaret för arbetsmiljön ligger hos arbetsgivaren, men att Kommunal ofta påtalar fördelarna med tvättrobot och att de är tydliga med att man inte bör högtryckstvätta flera timmar i sträck.

Hon poängterar också vikten av att man använder erforderlig skyddsutrustning. Vidare beskriver hon att Kommunals skyddsombud utför en viktig uppgift, för att se till att föreskrifter och regler efterföljs och att Kommunal tillsammans med medlemmarna jobbar tydligt och fokuserat för att förbättra arbetsmiljön.

Nu undrar jag: När och var kan jag ta del av exempel på hur ni inom Kommunal tillsammans med era medlemmar arbetar tydligt med att högtryckstvätt inte ska ske flera timmar i sträck och exakt hur lång tid är ”flera timmar”? Enligt Kommunals beskrivning av skyddsombudens roll har skyddsombuden med stöd i lagen rätt att kräva att arbetsgivaren åtgärdar arbetsmiljöproblemen. Jag efterfrågar när Kommunal med stöd av lagen krävt detta?

I tidningen Kommunalarbetarens artikel ”Grisskötare blir oftare lungsjuka” publicerad den 15 augusti på ka.se säger Jens Åhman, enhetschef på Arbetsmiljöverket att det inte är tillåtet att använda bara personlig skyddsutrustning utan man måste vidta tekniska åtgärder först. I samma artikel uttalar sig Lena Palmberg, professor i toxikologi vid institutionen för miljömedicin vid Karolinska institutet om att högtryckstvätten bildar ånga vilket gör det svårt med andningsmasken.

Jag vill ta del av när Kommunals skyddsombud, med lagens rätt, säkerställt att deras medlemmar fått ta del av tekniska åtgärder först. Detta då det är väl känt inom grisproduktionen att den personlig skyddsutrustningen inte fungerar i fuktig miljö, men väl i den torra när man sköter djuren, då den naturligtvis ska användas.

I den fuktiga miljön som uppstår vid högtryckstvättning och då personliga hjälpmedel inte fungerar, borde väl de tekniska lösningar som står till buds vara en självklarhet. Lagen säger att man måste vidta tekniska åtgärder före personlig skyddsutrustning och eftersom forskning och evidens visar att personlig skyddsutrustning inte fungerar, borde självklart skyddsombuden kräva att arbetsgivaren följer lagen.

Var kan jag ta del av Kommunals och Arbetsmiljöverkets dokumenterade åtgärder för att förbättra arbetsmiljön vid högtryckstvättning av djurstallar, de senaste 20 åren? Jag välkomnar såklart det arbete som påbörjats för att underlätta för alla att skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Det är beundransvärt att 20 procent av grisproducenterna i Sverige tagit sitt ansvar för sina medarbetares arbetsmiljö och använder tekniska lösningar vid stalltvätt. Anser Kommunal att det är rimligt att förvänta sig att resterande del av producenterna kommer att göra detsamma för sina anställda? Tvättrobot och har ju funnits på marknaden i mer än 20 år.

Elisabeth Adriansson Sandberg,

Arbetsterapeut och Egen företagare