Kurt Junesjö om Northvolts
oförklarliga dödsfall

Northvolts batterifabrik i Skellefteå har sedan 2018 haft 26 allvarliga arbetsolyckor och fem män har dött, Två dog av olyckor på arbetet medan tre dog hemma direkt efter sina arbetspass utan säkerställd dödsorsak.

De tre döda är en 33-årig trebarnspappa och en 19-åring som båda hittades döda i sina sängar i januari respektive februari samt en man i 60-årsåldern i juni på sin balkong.

I Sverige fanns det 2023 ca 30 000 60-åringar, av dessa avled under året 326, i 33-årsåldern fanns det ca 80 000 varav 43 dog och i 19-årsåldern ca 30 000 varav 32 dog.

Sannolikheten att dö för en 60-åring med dessa siffror omräknat i promille är 1 promille för en 33-åring 0,5 promille och för en 19-åring 0,1 promille.

Dödsfallen inträffade under ett halvår. Det innebär att sannolikheten att dö i åldersgrupperna halveras, för 60-åringar till 0,5 promille för 33-åringar till 0,25 promille och för 19-åringar till 0,05 promille. Populationen på Northvolt är ca 5,000 där även tjänstemän ingår vilka sannolikt inte exponeras för giftigheter.

I Storbritannien har man använt sig av sannolikhetsstatistik som bevis i brottmål om barnamord, Det har lett till flera fall av justitiemord. Det mest kända fallet är Sally Clark som dömdes för mord på sina två spädbarn som dog med kort mellanrum. Barnläkaren Roy Meadow förklarade i rätten att sannolikheten för att två barn från en välbärgad familj skulle drabbas av plötslig spädbarnsdödlighet var 1 på 73 miljoner.

Han hade fel! Konsekvenserna blev ödesdigra. En oskyldig kvinna dömdes. Sally frikändes tre år senare och Meadow berövades sin läkarlegitimation. Samtidigt upphävdes flera liknande domar.

 Flera engelska vetenskapliga institutioner påpekade tidigt att man måste vara försiktig med att dra slutsatser från sannolikheter baserad på statistik som orsak till dödsfall. Felaktiga resultat uppstår nämligen om det finns andra samband mellan de döda än som i det här fallet påstått mord.

Trots dessa reservationer kan man i vårt fall använda sig av sannolikhetskalkyler eftersom man i Sally Clarkmålet inte tog hänsyn till de naturliga sambanden i mellan dödsfallen. Det var genetiska faktorer pga. släktskap, gemensam miljö, etc. Det medförde att siffran 1 på 73 miljoner var helt felaktig. Dessutom fanns kända infektioner som läkaren dolde.

Sannolikheten för att endast en person dör på ett företag kan av förklarliga skäl inte beräknas utifrån promillesatser eftersom den då är helt slumpmässig. Men sannolikheten för att det inträffar sammanlagt tre dödsfall under en tidsperiod av ett halvår på ett företag med 5000 anställda måste kunna orsaksförklaras.

För att räkna ut sannolikheten för de tre dödsfallen vid Northvolt med den angivna informationen, tar vi hänsyn till följande:

Sannolikheten att dö under ett halvår på Northvolt i åldern

1. 60-åt är 0,5 promille

2. 33-år är 0,25 promille

3. 19-å är 0,05 promille

För att få sannolikheten att det sker tre dödsfall multipliceras sannolikheterna för de individuella åldersgrupperna:

 Sannolikheten för att en man dör i åldern

60-år är: 0,5 promille = 0,0005

33-år är 0,25 promille = 0,00025

19-år är: 0,05 promille = 0,00005

Sannolikhet för tre dödsfall blir då: 0,0005 * 0,00025 * 0,00005 = 0,0000000000003125

Så sannolikheten för att det inträffar tre dödsfall av anställda vid Northvolt under samma halvår är ungefär 0, 0000000000003125. Det har dessutom varit ytterligare ett dödsfall som Northvolt menar är drunkning, men som polisen tillfört utredningen. Om det är fyra dödsfall under ett halvår blir sannolikheten för en sådan händelse en på en miljard.

Även om man beaktar erfarenheterna från England är sannolikheterna med ovan nämnda omständigheter tungt vägande för samband mellan exponeringen för giftiga ämnen på Northvolt och dödsfallen.

 I Northvoldfallen finns det nämligen tre starka omständigheter: som talar för samband mellan exponeringen och dödsfallen

1. Tillverkningen på Northvolt medför exponering för livsfarliga ämnen och gaser. Northvolt har dessutom gjort sig känt för ett undermåligt arbetsmiljöarbete.

2. Det finns tidssamband mellan vistelsen på arbetsplatsen och dödsfallen.

3. Det finns ingen andra redovisade dödsorsaker och inga kända samband mellan de tre som orsak till dödsfallen annat än anställningen.

 Man behöver inte vara stor matematiker för att inse att en så bedövande sannolikhet i avsaknad av andra förklaringar är övertygande. Om man dessutom beaktar att de flesta dödsfall i Sverige har väldefinierade orsaker som cirkulationsorganens sjukdomar, tumörer etc. vilket saknas i all tre fallen, blir sambandet än starkare.

En så här enkel matematisk produktion räcker sannolikt inte för en fällande dom för vållande till annans död eftersom enbart sannolikhetsberäkningar inte godkänns utan stödbevisning i Sverige.

 I ett fall där en arbetare dog av brännskador på Northvolt förelåg otillräcklig riskbedömning. Även i övrigt har arbetsmiljöarbetet varit bristfälligt. Det skulle inte förvåna om det också gäller exponeringen för giftiga ämnen. Kombinationen sannolikheter och bristande arbetsmiljöarbete skulle nog kunna ge en häftig företagsbot.

Men det är det nog ingen åklagare som vågar sig på det konststycket även om det skulle bli ett intressant prejudikat i Högsta domstolen.