"Försäkringskassans nya läkarintyg bryter mot Socialstyrelsens föreskrifter"

2012-09-24 15:23  
Björn Hammar

DEBATT. Den 1 juli bytte Försäkringskassan namn på det läkarintyg som används för att bedöma arbetsförmåga vid sjukdom. Därmed försvann också den pedagogiska formulering som förtydligade sjukförsäkringens syfte – och som lyfte fram förmåga i stället för passiv frånvaro. Det menar Björn Hammar, Teknikföretagen.

Sverige har tidigare haft en kultur där sjukdom och läkarbesök ofta lett till sjukskrivning och i många fall långa sjukskrivningsperioder. Det resulterade som bekant i höga ohälsotal som toppade runt 2003 med nästan 50 dagar per person och år – om även sjuklönedagarna arbetsgivarperioden inkluderas.

Regeringen har genomfört ett omfattande reformarbete kring sjukskrivningsprocessen via den så kallade rehabiliteringskedjan. En bidragande del i den positiva utveckling som skett har också varit det beslutsstöd som Socialstyrelsen utarbetat. Även utbildningen av läkare i försäkringsmedicin och översynen av utformningen av de medicinska underlagens kvalité har skapat en effektivare och mer kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess.

Den 1 mars 2008 introducerades ett nytt läkarintyg som ett led i ovanstående process, med fokus på att bedöma arbetsförmåga i stället för oförmåga. I blanketthuvudet återfanns syftet med intyget: Medicinskt underlag för bedömning av förmågan att arbeta vid sjukdom (FK 7263 (004 F 001). Denna formulering var mycket pedagogisk och angav för både läkare och arbetsgivare/arbetstagare (patient) att det var arbetsförmågan – och inte sjukdomen i sig – som skulle bedömas.

70-80 procent av alla intyg går till arbetsgivare och bara 20-30 procent till Försäkringskassan. För arbetsgivaren utgör intygen underlag för att betala ut sjuklön, men också för att få information om förmåga att arbeta, trots sjukdom. Intygen ger också arbetsgivaren möjlighet att avgöra behov av förebyggande eller rehabiliterande insatser.

I juni 2012 har plötsligt intyget ändrats och heter numer Läkarintyg - enl. 27 kap 25 § socialförsäkringsbalken. Jag anser att denna ändring innebär att Försäkringskassan bryter mot Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården, 10 Kap 6 §, där det bland annat står att: Ett intyg ska innehålla uppgifter om ändamålet med intyget. Det gjorde det på ett tydligt sätt tidigare. Den nuvarande formuleringen pekar inte ut syftet utan hänvisar bara till en abstrakt § 25 i Socialförsäkringsbalken.

Den pedagogiska formuleringen i det tidigare intyget var ett stöd i arbetet med att förtydliga sjukförsäkringens syfte och lyfta fram kvarvarande arbetsförmåga i stället för sjukdom, oförmåga och passiv frånvaro.

Då den stora volymen intyg går till arbetsgivaren och berör sjuklöneperioden, dag 1-14, så bör intygen också spegla den möjlighet till flexibel arbetsförmåga som sjuklönelagen ger. Under sjuklöneperioden kan arbetsförmågan bedömas mer flexibelt från 0-100 procent och inte enbart i intervallerna till 25-50-75 som gäller för sjukpenning. Detta bör beaktas av läkarna vid bedömningen av arbetsförmågan och vid utfärdandet av intygen, speciellt nu i samband med att de nya elektroniska intygen introduceras av Försäkringskassan.

I förlängningen skulle även reglerna behöva ändras så att det är möjligt för medarbetare, med nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, att arbeta i egen takt efter sin förmåga. Nuvarande system tillåter inte det. Är man exempelvis sjukskriven till 50 procent ska man arbeta 100 procent när man är på arbetsplatsen, vilket naturligtvis inte fungerar för alla.

Björn Hammar,

Företagsrådgivare i arbetsmiljö och arbetsgivarfrågor, Teknikföretagen.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen

Kampen