Efterlysning: En ny grön våg mot gifterna

LEDARE. ”Man kan till och med ta en slurk utan att må illa. ”Skogsdirektören Lennart Christoffersson var inte bara trött på allt tjat om riskerna. Han var också stressad. Skogen hade skövlats i en rasande takt, nya träd behövde växa upp illa kvickt. Och hormoslyret var perfekt. Två fenoxisyror hade blandats till en magisk soppa som tog kål på lövsly och ogräs. De unga träden kunde växa obehindrat.

Lennart Christofferson svalde ner en halv kopp med bekämpningsmedlet och lät sig fotograferas av Aftonbladet. Nu skulle väl ändå allmänheten lugna ner sig.

Då, i början på 70-talet, var hormoslyret populärt på många håll. USA bombade 72 miljoner liter över Vietnam. Där gick medlet under kodnamnet Agent Orange. Den täta djungeln avlövades och fienden blev synlig. Att 150 000 vietnamesiska foster dog av missbildningar – eller föddes som vanskapta – skulle komma fram långt senare.

Under kriget förbjöds hormoslyret i många amerikanska delstater, men i Sverige var det fritt fram. De svenska skogsbolagen hävdade att medlet var riskfritt och fick stöd av Naturvårdsverket. Generaldirektör Valfrid Paulsson försäkrade att hormoslyr var ofarligt, möjligen kunde den obefogade oron vara ohälsosam. På marken försågs arbetarna med ryggsprutor, skyddskläder behövdes inte.

Men allmänheten fortsatte att krångla. Gröna vågen hade fått medvetna storstadsbor att flytta ut på landet. De ville bort från avgaserna, kunna ströva fritt i skogen och andas ren luft. Att giftplan dundrade fram i skyn kunde bara inte accepteras. Och myndigheterna var inte att lita på.

Snart dök det upp skogsarbetare med ovanliga cancerformer. En forskargrupp i Umeå bestämde sig för att undersöka sambandet mellan hormoslyr och cancer i mjukdelarna. Till slut blev myndigheterna tvungna att backa, 1977 förbjöds medlet i Sverige. Men det skulle dröja ytterligare 20 år innan WHO klassade dioxinerna i hormoslyret som cancerframkallande. Så lång tid kan det ta innan skador orsakade av kemikalier blir bevisade.

I dag har forskarna uppfunnit 100 000 syntetiska molekyler. Flamskyddsmedel förhindrar bränder, pesticider ger billiga livsmedel, kvarts och styren ökar tålighet i porslin och plast. Samtliga är cancerframkallande men debatten är inte livligare än mummel i en korridor. De kemiska farorna är omoderna; varken allmänheten, media eller myndigheterna visar något större intresse. Men priset kan bli högt. Hormoslyret är bara ett exempel på hur lång tid det kan ta innan riskerna blir bekräftade. En ny grön våg behövs.