Debatt

Det hänger på företagets välvilja

Jenny Bengtsson, arbetsmiljöinspektör och tidigare regionalt skyddsombud på Hotell- och restaurangfacket, är krönikör på Arbetarskydd. Foto: Jörgen Appelgren

KRÖNIKA. Om vi ska lära av historien får framtidens arbetare snarare mindre än mer skydd.

Någon gång under hösten 1889 knackade Gustaf Uhr, en av Sveriges tre nytillsatta yrkesinspektörer, på vid entrén till cigarrfabriken på Kaptensgatan 20 i Stockholm. Gustaf hade en diger uppgift. Tillsammans med sina två arbetskamrater skulle han kontrollera att alla fabriksarbetsgivare i Sverige följde den nya lagen om skydd mot yrkesfara – Sveriges första lag om arbetarskydd. Ingen liten uppgift, men Sverige i slutet av 1800-talet stod vid ett vägskäl. Organiseringen i fackföreningar hade börjat. Protesterna mot den inhumana behandlingen av arbetskraft enade ett annars hunsat och liveget folk. I den nya andan såg politiken, då ledd av den gamla sortens liberaler tillsammans med arbetarrörelsen till att driva igenom det första lagfästa arbetarskyddet. En ganska spak lag förvisso, väl utmejslad för att kunna tolereras av dåtidens moderater, men väl ett steg framåt för dem det berörde – arbetarna.

I ett sedan länge gulnat nummer av tidningen Socialdemokraten från 1889 framträder en bild av inspektionen som följde på den där cigarrfabriken: Hur inspektör Uhr leds runt av fabriksägarna bröderna Fick, som skickligt under rundvisningen lyckas gömma både mögel och ett större antal arbetare undan de inspekterande ögonen.

Sveriges första skyddsombud valdes innan vi ens hade allmän rösträtt. Det var 1912, men uppdraget var bara för de som vågade ta risken att bli av med sitt arbete om man säger så. Sedan dess har uppdraget utvecklats successivt till att bli dagens skyddsombud. Idag är arbetarnas talespersoner i arbetsmiljöfrågor på reträtt. Skyddsombuden blir färre och färre, en utveckling som skett under lång tid och möjligen som en kombinerad konsekvens av ett hårt klimat och en allt mer individfokuserad politik. Skyddsombuden 2022 är på ett sätt inte annorlunda från sina 90-åriga kamrater. Många av dem har utsatts för trakasserier och kränkningar för att de tagit på sig sina uppdrag. Antalet inspektörer är tack och lov fler än tre till antalet, men sett till antalet bolag är dagens arbetsmiljöinspektörer ändå färre. En arbetsmiljöinspektör idag har drygt 5000 bolag att hålla reda på. Gustaf Uhr hade drygt 1000.

”Så kan det gå till, även utan någon dålig vilja hos fabriksinspektören. Men hans reglemente lämnar honom tämligen på nåd och onåd åt deras godtycke, vilkas kontrollant han skulle vara. Äro de samvetsgrant folk, ja då får han se vad han skall se. Men det kan också bli som hos fabrikörerna Fick, Kaptensgatan 20”, konstaterar tidningen Socialdemokraten 1889: En arbetsgivares välvilja är helt avgörande för arbetsmiljön. Det då som nu. En arbetsgivare som inte vill göra rätt kommer inte att göra rätt och sannolikt går det utmärkt. De flesta kan komma undan ändå, eftersom de vakande ögonen är för få, kontrollerna för glesa och konsekvenserna för små.

Enligt ordboken är definitionen av vad arbetarskydd är för något ”genom lagar åstadkommet skydd för kroppsarbetarna mot alltför ofördelaktiga arbetsförhållanden, ävensom mot de ekonomiska följderna av arbetslöshet”. Det här är det första numret av den här tidningen – Arbetarskydd – för året 2022. Vad för skydd arbetare kommer att kunna räkna med i år och i framtiden kommer att visa sig, men om historien kan lära oss någonting blir det nog dessvärre inte mer, utan snarare mindre.