Strängare krav för asbest inom EU

Senast om sex år ska strängare gränsvärden för exponering av asbest gälla i Sverige och övriga EU. Det blev klart på tisdagen efter Europaparlamentets omröstning om ett nytt asbestdirektiv. Ministerrådet har redan ställt sig bakom texten.

 – Det här är en av de viktigaste lagstiftningarna som vi gjort på arbetsmiljöns område, säger europaparlamentarikern Ilan De Basso (S).

Det nya gränsvärdet blir i ett första steg tio gånger lägre än tidigare och sätts till 0,01 fiber per kvadratcentimeter. Medlemsländerna har två år på sig att införa direktivet i sin lagstiftning.

Fyra år senare ska de också ha infört nya och finkänsligare mätmetoder och kan då välja mellan två olika definitioner på gränsvärdet.

Antingen har de kvar 0,01 fiber per kvadratcentimeter och inkluderar även tunna fibrer, eller väljer 0,002 fiber per kvadratcentimeter och exkluderas den finaste typen av fiber.

– Övergångsperioden till de nya gränsvärdena ska inte ses som ett vacuum då inget händer, utan då ska en anpassning till de nya lägre gränsvärdena och de nya mätmetoderna ske. Man måste vara ödmjuk för att de kan ta tid, säger Ilan De Basso, som engagerat sig mycket i frågan.

Varje år dör mellan 30 000 och 90 000 européer i cancer som kopplas till asbest. Lungcancer står för huvuddelen av de cancerformer som asbestexponering leder till.

– Direktivet är ett viktigt framsteg. Man ska inte låta sig luras av att vi under lång tid haft ett förbud mot asbest i Sverige och EU. Tvärtom, en renoveringsvåg av gamla byggnader sveper genom Europa och då kommer detta bli en ännu viktigare fråga.

Miljontals byggnader i Europa innehåller asbest. Inte minst på grund av klimatförändringarna ska många fastigheter renoveras och bland annat tilläggsisoleras och åtskilliga av dem innehåller asbest.

– Det handlar om detaljerade regler och olika åtgärder till skydd för dem som yrkesmässigt kommer i kontakt med asbest eller riskerar att exponeras för ämnet.

De flesta av dem är byggnadsarbetare, men även andra yrkesgrupper som till exempel blåljuspersonal riskerar exponering. Till exempel brandmän behöver vid utryckningar till eldsvådor veta om fastigheten innehåller asbest. Det vet de ofta inte i dag.

I det nya direktivet finns krav på att arbetstagare bär individuell skyddsutrustning. Sådana kläder ska rengöras på ett säkert sätt och man ställer högre utbildningskrav för arbetare som ska hantera asbest.

Uppslutningen bakom det nya reglerna var näst intill total i Europaparlamentet. Av dem som var närvarande röstade 614 ledamöter för de hårdare reglerna, 2 röstade emot och 4 avstod.

Oavsett partifärg ställde sig alla svenska ledamöter bakom förslaget. Ministerrådet har redan godkänt texten, men måste efter parlamentets omröstning formellt anta den.

Ansvarig kommissionär Nicolas Schmit konstaterar att direktivet är ett viktigt steg mot den nollvision för arbetsrelaterade dödsfall som EU har antagit.

– Det är första gången nollvisionen inkluderas i ett direktiv, säger han.

Carl von Scheele

(Faktaruta)

Det nya direktivet om gränsvärden är egentligen en uppdatering av gällande direktiv 2009/148 om skydd för arbetstagare från risker relaterade till asbestexponering i arbetet.

Det svenska gränsvärdet är nu 0,1 fiber per kvadratcentimeter (AFS 2018:1)

Det ska sänkas till 0,01 fiber per kvadratcentimeter.

De lägre gränsvärdena kräver nya mätinstrument. De flesta medlemsländer använder idag faskontrastmikroskop. I framtiden måste man använda sig av elektronmikroskop. Eftersom omställningen kan ta tid och är kostsam får medlemsländerna sex år på sig för detta.

Med elektronmikroskop kan tunnare asbestfibrer upptäckas. Det är bakgrunden till att medlemsländerna får två val av gränsvärden:

Antigen kan de mäta tunna asbestfibrer och ha kvar gränsvärdet 0,01 fibrer/cm3, eller inte mäta dessa och i stället sänka gränsvärdet till 0,002 fiber/cm3. I det senare fallet blir gränsvärdet 50 gånger lägre än i dag.