Så resonerade rätten om broraset

2011-03-25 15:22 Linda Nohrstedt  
Två byggnadsarbetare omkom i maj 2008 vid bygget av järnvägsbron över Älandsfjärden utanför Härnösand. Foto: Arbetsmiljöverket

Skanska borde ha kontrollerat ritningen bättre. Men leverantörerna borde också ha försäkrat sig om att Skanska hade förstått ritningen. Det menar Ångermanlands tingsrätt i domen efter broraset vid Älandsfjärden.

Skanska var totalentreprenör vid brobygget över Älandsfjärden utanför Härnösand. För att bygga en tillfällig gjutform beställde Skanska träknektar av Örnsköldsviks Takstolstillverkning, som i sin tur beställde en konstruktionsritning av Construction Software Center Europe, CSCE.

Men gjutformen som byggdes höll inte för lasten. Formen rasade med fem byggnadsarbetare ovanpå. Två personer dog och två personer skadades svårt.

När gjutformen byggdes uppmärksammades att den såg klen ut. Skanska beslutade att göra en provbelastning av knektarna, och resultatet visade att de inte skulle hålla för lasten. Skanskas projekteringssamordnare tog då fram en ritning för hur formen skulle förstärkas. Men någon ytterligare provbelastning, efter att formen hade förstärkts, gjordes inte.

Under rättegången efter olyckan har en central fråga varit hur tydlig en ritning behöver vara. I knektritningen som levererades till Skanska framgår i en tabell och i beräkningsunderlaget att knektarna behöver förstärkas för att gjutformen skulle hålla. I själva elevationen (den grafiska bilden) var förstärkningen inte inritad. Skanska uppmärksammade inte informationen i tabellen och hävdade under rättegången att ritningen var otydlig.

Tingsrätten anser att Skanska borde ha studerat beräkningarna och underlagen eftersom företaget beställde knektar som skulle sättas långt ifrån varandra i gjutformen. Särskilt märkligt tycker domstolen att det är att Skanska inte kontrollerade beräkningsunderlaget när man tog beslut om en provbelastning av knektarna, och när provbelastningen visade att knektarna inte skulle hålla.

Skanskas platschef som nu har dömts tillträdde posten vid brobygget efter att provbelastningen hade gjorts och efter att Skanska hade tagit fram en skiss för förstärkning. Tingsrätten menar att platschefen borde ha försäkrat sig om att beräkningsunderlagen till CSCE:s ritning hade kontrollerats innan skissen togs fram.

Platschefen borde också ha låtit göra en provbelastning efter att förstärkningarna hade satts på plats. Att han inte gjorde det tycker tingsrätten är en allvarlig försummelse. Därför döms platschefen för arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död och till kroppsskada, grova brott, och genom framkallande av fara för annan.

Under gjutningen såg en arbetsledare att en glipa hade uppstått mellan knektarna och stålbalken. Då borde Skanska omedelbart ha avbrutit gjutningen, anser tingsrätten.

Gjutformskonstruktionen som användes skulle kräva sju horisontella avstyvningar (förstärkningar) på 40 centimeters avstånd för att den skulle hålla. Men flera sakkunniga har under rättegången vittnat om att så täta avstyvningar är mycket ovanligt. Därför var det extra viktigt att konstruktionsfirman CSCE tydligt redovisade behovet av förstärkning på ritningen, menar tingsrätten.

När provbelastningen visade att knektarna inte skulle hålla ringde den dåvarande platschefen på bygget till konstruktören. Tingsrätten tycker att det är underligt att konstruktören då inte upplyste platschefen om att täta avstyvningar var en förutsättning för att konstruktionen skulle hålla. I det skedet borde konstruktören ha försäkrat sig om att Skanska hade förstått ritningen, tycker tingsrätten.

Om Skanska hade känt till hur mycket avstyvning som skulle krävas till knektarna hade de sannolikt inte ha köpt dem av Örnsköldsviks Takstolstillverkning. Och hade Skanska fått information om vilka förstärkningar som behövdes i konstruktionen hade olyckan sannolikt inte inträffat. Därför döms konstruktören för arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död, vållande till kroppsskada och framkallande av fara för annan.

Tingsrätten tycker att Örnsköldsviks Takstolstillverkning inledningsvis levererade tillräcklig information om knektarna till Skanska. Men när Skanskas dåvarande platschef tog kontakt med leverantören efter provbelastningen, borde leverantören ha tagit reda på orsakerna till hållfasthetsproblemen och försäkrat sig om att Skanska hade förstått förutsättningarna för att knektarna skulle hålla. Därför döms den ansvarige företrädaren för Örnsköldsviks Takstolstillverkning för arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död, vållande till kroppsskada och framkallande av fara för annan.

Skanskas arbetsledare vikarierade under tio dagar som platschef på bygget, bland annat vid det tillfälle när provbelastningen gjordes av knektarna. Tingsrätten menar dock att han inte hade möjlighet att avgöra om Skanskas förstärkning av gjutformen var tillräcklig. Domstolen anser att det inte är rimligt att arbetsledaren ska ha ett straffrättsligt ansvar för olyckan för att han var platschef under så kort tid och ogillar därför åtalet mot honom.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen