Arbetsskador

Så hanterar du farorna på sommarjobbet

Hotfulla kunder, tunga lyft eller vassa verktyg. Många är de faror som kan lura på sommarjobbet. Lyssna noga till instruktioner och våga alltid fråga, lyder Arbetsmiljöverkets råd till sommarjobbare.

Publicerad

Statstiken visar att den som är ung och ny på jobbet löper större risk att skada sig än den erfarna.

Ett vanligt sommarjobb är att köra motorgräsklippare, vilket kan vara farligt om den körs i en slänt då gräsklipparen kan välta och riskerar att skada den som kör.

Tunga lyft är en ergonomisk risk på vissa sommarjobb, medan risken för hot och våld är större inom till exempel handeln.

– Ju yngre man är, desto mindre erfarenhet har man från jobb och då behöver man kunskap om allt, säger Heli Aarnipuro, arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket.

Detta ställer extra höga krav på dem som arbetsleder sommarjobbare.

– Det viktiga är att arbetsgivarna och de som arbetsleder tänker efter vad det finns för risker i jobbet.

Rapportera avvikelser

Arbetsgivaren ska enligt föreskrifterna för systematiskt arbetsmiljöarbete ge anställda, inklusive vikarier, kunskaper om risker i arbetet och hur man undviker dem.

Vid inspektioner på arbetsplatser är den vanligaste bristen dock att arbetsgivare inte förberett sig på att det kommer en oerfaren person som behöver introduktion för att jobba på ett säkert sätt.

När man arbetsleder unga är det även viktigt att ha i åtanke att ungdomar utvecklas i olika takt och att anpassa arbetsuppgifterna utifrån den ungas fysiska och mentala förmåga, säger Heli Aarnipuro.

Som sommarjobbare bör man lyssna noga på instruktioner och följa dem. Det allra viktigaste är att säga ifrån om man känner att en arbetsuppgift känns för tung eller för svår.

– Det finns inga dumma frågor. Arbetsmiljölagen säger att arbetstagarna ska vara aktiva och påtala brister och risker.

Arbetsgivaren i sin tur har skyldighet att vidta åtgärder för att den unga ska känna sig trygg med arbetsuppgiften.

Skyddsombudets roll

Det är även bra att ta reda på om det finns ett skyddsombud, vilket det ska göra på arbetsplatser med mer än fem anställda.

– Skyddsombudet har en viktig roll, dels genom att höra från arbetstagarna sådant som de kanske inte vågar säga till chefen, dels om man har en ovillig arbetsledare som inte vill vidta åtgärder. Då har skyddsombudet rättigheter.

Om olyckan, trots alla säkerhetsåtgärder, är framme ska man alltid kontakta arbetsgivaren.

– Händer något tillbud eller något avvikande – som att man slinter med kniven, håller på att välta med motorgräsklipparen eller upplever en människa som hotfull – ska man påtala det.

– Det händer alltid något före en olycka och det är viktigt för arbetsgivaren eller skyddsombudet att till sig de här sakerna. Det kanske är ett tecken på att den unga inte fått tillräckliga kunskaper om hur man ska undvika riskerna eller att arbetsgivaren inte har uppmärksammat alla eventualiteter.

Arbetsgivarens skyldighet

Arbetsgivaren har skyldighet att kontakta Arbetsmiljöverket om det händer något allvarligt och göra en arbetsskadeanmälan till Försäkringskassan. Den som blivit hotad på jobbet ska också berätta det för arbetsledningen.

– Rent behandlingsmässigt är det farligare att vara hemma och älta, och tröskeln att komma tillbaka till jobbet växer om man stannar hemma och inte har någon att prata med. Det är bättre att vara på jobbet och bearbeta det hela med stöd från arbetsledningen, skyddsombud och kolleger, säger Heli Aarnipuro.

Samma råd gäller om man skadat sig lindrigt på jobbet.

– Kom tillbaka och prata om det och bearbeta det och kanske få extra möjligheter att träna.