Ohälsan ökar i pandemins spår

För hög arbetsbelastning, påfrestande arbetsställningar och långvarigt stillasittande är de vanligaste orsakerna till de besvär som under förra året drabbade var tredje av de som arbetade. Det visar en ny rapport från Arbetsmiljöverket.

ꟷ Vi anser att det här är en tydlig ökning, sa Ann Ponton Klevestedt, enhetschef för statistik och analys på Arbetsmiljöverket under den webbsända presentationen.

Hon konstaterade att ungefär 200 000 personer fler, jämfört med 2018, uppger att de har någon form av arbetsrelaterad ohälsa. Pandemin och besvär till följd av smitta är en bidragande orsak till ökningen.

ꟷ Många svar speglar effekten av pandemin, påpekade verkets generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem.

Drygt 11 500 personer deltog i undersökningen. De 3 680 som svarade att de hade haft någon form av problem fick svara på fler frågor.

Undersökningen visar att trötthet, fysisk smärta eller värk samt problem med nacke, axlar och armar är de vanligaste besvären. Kvinnor upplever större besvär än män. Särskilt utsatta är kvinnor som arbetar i kommuner och regioner.

För hög arbetsbelastning är det som uppges som den vanligaste orsaken till problemen av både män och kvinnor. Men av en större andel kvinnor. Smittämnen som orsak till problem är det som, föga förvånande, har ökat mest. Även den faktorn drabbar kvinnor mer. Vibrationer och utsatthet för damm är arbetsmiljöfaktorer som en större andel män anger som orsak till problemen.

Rapporten visar att unga är mer drabbade av oro, ångest och symtom på depression eller utmattningssyndrom. Av de sysselsatta i åldersgrupperna 16 till 29 år och 30 till 49 år har nästan varannan besvär av arbetet i form av oro och ångest.

ꟷ Det här är ganska mycket högre siffror än för de äldre, sa Ann Ponton Klevestedt.

De rapporterade besvären ger också frånvaro. Var tredje av de drabbade har varit borta från jobbet på grund av besvären minst en gång under 2020. Av dessa var 13 procent frånvarande sammanlagt mer än två veckor under den senaste tolv-månadersperioden.

Personlig stöttning från chefen eller någon annan på jobbet och möjligheten att lämna över arbetsuppgifter är de vanligaste åtgärderna på vad som har hänt för att underlätta.

ꟷ Det finns också det som valt att byta jobb, tillade Ann Ponton Klevestedt.

I en skriftlig kommentar till rapporten på Arbetsmiljöverkets hemsida tillägger Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem:

ꟷ Upplevelser av arbetsrelaterade besvär ska ses som en varningsklocka om att det finns saker i arbetslivet som arbetsgivare faktiskt måste arbeta ännu mer aktivt med. De är viktigt att förebygga allt från fysiska besvär till besvär orsakade av sociala eller organisatoriska faktorer i verksamheten.

Här hittar du hela rapporten: Arbetsorsakade besvär 2020