FÖRSÄKRING
Förslag om mer rättsäker arbetsskadeförsäkring
ARBETSSKADEFÖRSÄKRING. Sänkta grundkrav för livränta och prövning av arbetsskada inom 550 dagars sjukskrivning. Höjt tak för livränta som kopplas till inkomstindex och tydligare arbetsskadeprövning. Det är några förslag i en utredning som nu lämnats till regeringen.
Annons
Översynen av arbetsskadeförsäkringen beställdes av den förra regeringen strax före jul 2021. Till utredare utsågs Dan Holke, tidigare vd på LO-TCO Rättsskydd. En parlamentarisk referensgrupp utsågs för att förankra förslagen.
Nu har Dan Holke lämnat SOU 2023:53, ”En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring – för bättre ekonomisk trygghet, kunskap och rättssäkerhet” till socialförsäkringsminister Anna Tenje. Utredningen är ett gediget aktstycke på 1 545 sidor som belyser problemen med dagens arbetsskadeförsäkring och föreslår åtgärder som bättre överensstämmer med kringliggande lagstiftning.
Syftet var enligt direktiven att öka tryggheten vid arbetsskada och att skapa likvärdigt skydd för män och kvinnor samt att se över undantagen vid smitta och psykosociala problem. Vidare skulle skyddet anpassas till arbete i hemmet eller utanför arbetsplatsen samt att via finansieringen öka arbetsgivarens drivkraft att förebygga arbetsskador och främja återgång i arbete.
Ett tecken på att arbetsskadeförsäkringen fungerar dåligt är att antalet livränteprövningar minskat drastiskt: 2005 ansökte 22 901 personer om livränta, 2022 var antalet 3 263 prövningar. 2005 beviljades 7 282 personer livränta, 2022 var antalet 894 beviljade fall. Samtidigt har utebliven uppräkning och beloppsbegränsningar medfört allt mindre ersättning för varaktig inkomstförlust, som i många fall då kompletterats av Afa Försäkrings avtalsförsäkringar.
... försäkringen uppfyller inte längre sitt grundläggande syfte ...
Urholkad livränta, undantag i Afa-försäkringarna för arbetssjukdomar och för arbetsskada orsakad av smitta eller psykosociala skäl har slagit hårdast mot kvinnor. Utredaren konstaterar att ”arbetsskadeförsäkringen inte längre uppfyller sitt grundläggande syfte” och ”kan inte heller ge ett meningsfullt bidrag till det förebyggande arbetsmiljöarbetet eftersom besluten inte belyser riskerna i arbetsmiljön i tillräcklig utsträckning".
Utredningen vill därför sänka grundkravet för varaktig skada från ett år till 180 dagar med en karenstid på 180 dagar och införa prövning om rätt till livränta för den som varit sjukskriven i 550 dagar eller som beviljas sjukersättning. Kravet på att inkomstförlusten ska uppgå till minst en fjärdedels prisbasbelopp per år avskaffas.
För att bättre kunna bedöma inkomstförlusten och möjligheten att få arbete efter skadan vill utredaren förtydliga arbetsmarknadsbegreppet till ”sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden” och samtidigt harmoniera äldrereglerna med sjukersättningen. Utredaren föreslår också större möjligheter att räkna in annan inkomst än den sjukpenninggrundande för att bestämma livränteunderlaget.
Uppräkningen av livräntan föreslås följa inkomstindex
Den årliga uppräkningen av livräntan föreslås enbart följa inkomstindex i stället för att som i dag kombinera halva inkomstindex och hela prisindex. Motsvarande frikoppling från prisutvecklingen och harmoniering med övriga socialförsäkringar föreslås ske genom att taket för livränteunderlaget successivt höjs från 7,5 prisbasbelopp till 7,5 inkomstbasbelopp, alternativt höjs till 10 prisbasbelopp.
Personer som skadas i arbetet, men som inte har rätt till sjukpeng, ska kunna få sjukpenning från arbetsskadeförsäkringen.
Den centrala frågan om arbetsskadeprövningen vill utredarna göra mer rättssäker och transparent genom att införa fyra steg:
1. Klargör vilken skada eller diagnos som ska prövas och som berättigar till livränta.
2. Fastställ den exponering den skadade varit utsatt för.
3. Pröva om exponeringen varit skadlig utifrån vetenskap och professionell kunskap.
4. Gör en individuell sambandsprövning av exponering och den skada som ska prövas.
Utredarna vill att Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) ska få i uppdrag att sammanställa vetenskap och professionell specialistkunskap om arbetsmiljöns betydelse för uppkomsten av sjukdom med stöd av ett arbetsskaderåd med experter från Socialstyrelsen, Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket.
Utredningen vill avskaffa undantagen från arbetsskadeförsäkringen för psykiska skador och skada till följd av smitta och motiverar detta me de senaste årens kraftigt ökade antal sjukskrivningar för psykisk sjukdom samt coronapandemin.
Utredningen avstår från att lämna skarpa förslag kring skyddet för arbete i hemmet med motivering att dagens regler är tillräckliga. Däremot rekommenderas en utredning för att förbättra arbetsskadestatistiken.
