Forskningen har tappat hundratals miljoner

Regeringen lade ner Arbetslivsinstitutet sommaren 2007. Då försvann cirka 200 miljoner kronor per år, enligt den rapport som Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Fas, nyligen har gjort. I höstens forskningsproposition föreslås att rådet ska få 20 miljoner kronor mer om året till arbetslivsforskning.

Lägesrapporten om svensk arbetslivsforskning är gjord av en arbetsgrupp ledd av professor Bengt Järvholm vid Umeå universitet. Gruppen har bestått av professorerna Gunn Johansson och Eskil Wadensjö vid Stockholms universitet samt docent Maria Albin vid Lunds universitet. Carin Håkansta, projektkoordinator vid Fas, har varit gruppens sekreterare.

Syftet med rapporten är peka ut relevanta områden för framtida arbetslivsforskning. I arbetsliv ingår områdena arbetsmiljö, arbetsorganisation och arbetsmarknad.

Drygt hälften av Arbetslivsinstitutets forskare har fortsatt att forska, visar rapporten. Men många av dem som varit verksamma vid institutet fick pengar att fortsätta fram till 2010. Rapportförfattarna befarar att ännu fler kommer att lämna arbetslivsforskningen efter det. Hittills under 2000-talet har två tredjedelar av de arbetsmiljöforskare som varit finansierade av Fas slutat.

Att färre forskare väljer arbetslivet som område är en av svagheterna som pekas ut i rapporten. Ett av de utpekade hoten är att avsaknaden av ett nationellt institut gör att Sverige riskerar att hamna utanför internationella samarbeten. Ett annat hot, som arbetsmarknadens parter har påpekat, är att överföringen av forskningsresultat till arbetslivet fungerar sämre.

Därför föreslår arbetsgruppen att det skapas plattformar vid ett eller flera universitet.

De vill också att statistiken om arbetslivsforskningen förbättras. Det behövs för att kunna bedöma vilka områden som forskningen ska inriktas mot.