arbetstider

Forskare: kort dygnsvila slår mot nattsömnen

Fem till sex timmars sömn är för lite.

Den som har schema med alltför kort dygnsvila får ofta otillräckligt med sömn. Den upplevda sömnkvaliteten försämras också.

Publicerad Senast uppdaterad

dygnsvila

Dygnsvila och hälsa

  • Över 300 000 skiftarbetare har korta vilotider i sitt schema, särskilt inom hälso- och sjukvården.
  • För många sjuksköterskor och undersköterskor har det varit vanligt att ett kvällspass slutar klockan 21:30 och att nästa pass börjar igen klockan 06:45 påföljande morgon. Det innebär alltför kort dygnsvila mellan arbetspassen.
  • Forskningen ser sedan tidigare samband mellan korta vilotider och problem med att varva ner efter jobbet. Andra effekter är kortare sömnlängd, sämre sömnkvalitet, ökad trötthet och ökad risk för sjukskrivning.

Källa: Karolinska institutet

Vad vet vi vetenskapligt om hälso- och säkerhetseffekterna för den som har kort dygnsvila? Doktoranden och psykologen Kristin Öster på Karolinska institutet har gått igenom studier på temat. På fredagen gjorde hon en presentation på Afa Försäkring i Stockholm.

Kristin Öster är doktorand i psykologi på Karolinska institutet.

– Personer med kort dygnsvila sover i genomsnitt fem till sex timmar, vilket är klart otillräckligt. Långsiktigt upplever personer med korta vilotider sin sömnkvalitet som sämre. Men vi ser inga ökade risker vad gäller kliniska tillstånd, alltså av läkare satta diagnoser, säger Kristin Öster.

Dygnsvilan betraktas av forskarna som kort om den är mindre än elva timmar. Det är alltså samma minimimått som stipuleras i EU:s arbetstidsdirektiv och i arbetstidslagen. Det finns många schemaupplägg som riskerar att ge för lite sammanhängande dygnsvila mellan varje pass. Ibland kallas de kväll-dagturer, rygg-mot-rygg-pass eller CA-turer (C-tur är ett eftermiddagspass och A-tur ett dagspass).

I arbetslivet är det också vanligt med dygnspass, delade turer, jour och beredskap. Dessa har inte varit med i rapporten som Kristin Öster skrivit.

– Oavsett var vi jobbar utsätts vi för belastning i vårt arbete. Det kan vara stress, det kan vara oregelbundna arbetstider, det kan vara andra utmaningar som gör att vi blir stressade, säger Kristin Öster.

Stressen hjälper människan att mobilisera sina inneboende resurser. Hon blir mer fokuserad och kapabel att ta sig an utmaningar.

– Det är funktionellt och bra att vi kan bli stressade och reglera våra energinivåer, men det kostar också på och gör oss trötta och tär på kroppen. Därför är det så viktigt att vi får återhämtning, säger Kristin Öster.

Återhämtning består av flera saker. Sömnen, naturligtvis, är otroligt viktig. Men det handlar också om regelbundna pauser, träning, måltider, umgänge med familj och vänner.

Tänkbara mekanismer för hur kort vilotid mellan kvällspass och dagpass kan påverka sömn och återhämtning.

– När vi av olika skäl tummar på återhämtningen, antingen för att det inte finns utrymme för pauser eller för att schemaläggningen inte möjliggör tillräcklig återhämtning mellan skift, det är då vi riskerar att se effekter i form av ohälsa, utmattning och försämrad prestation, säger Kristin Öster.

Det är mycket som ännu inte är vetenskapligt fastställt på området arbetstid och vila. En kunskapslucka handlar om individuella skillnader i tolerans för korta vilotider, skriver Kristin Öster i rapporten. ”Bristen på kunskap om individuella skillnader gör att det i dagsläget saknas kunskapsunderlag för hur man kan identifiera individer som sannolikt är mer toleranta eller mer sårbara för korta vilotider, liksom kunskap om vilka mekanismer som kan tänkas förklara tolerans respektive sårbarhet.”

Läs mer: