Försäkringen som inte fungerar

2019-08-09 00:00 Karin Nilsson  

Borttappad fråga. Statistiken över arbetsskadeförsäkringen ger ingen sann bild av hur många som skadas eller blir sjuka av arbetet. Det anser forskare och fackliga företrädare som Arbetarskydd har pratat med. Nu hotar LO med att dra Sverige inför ILO.

Arbetsskadeförsäkringen fungerar inte. Regelverket är stramt, Försäkringskassans tillämpning sträng och oförutsägbar och arbetstagares kunskap om försäkringen och sina rättigheter dålig. Det gör att arbetsskador inte anmäls och att statistiken inte är användbar annat än för att budgetera det statliga anslaget. Det anser Bengt Järvholm, professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet.

– Statistiken är inte tillförlitlig och speglar inte den reella sjukligheten på något sätt. Den speglar i stället den ersättning som samhället är berett att ge i dag, säger han, och tillägger en smula uppgivet att:

– Hela den här frågan har kommit bort.

2010 skrev han tillsammans med en kollega en debattartikel om arbetsskadeförsäkringen i Dagen­s Nyheter. De båda professorerna påpekade att många som uppenbarligen blivit sjuka av sitt arbete nekades ersättning. Bengt Järvholm konstaterar att han skulle kunna skriva samma artikel i dag.

– Den här gruppen är röstsvag, det finns inga starka patientföreningar och det bildas inte alls någon opinion som kring dödsolyckorna.

Han nämner bland annat det arbete som arbetsmarknadsminister Ylva Johansson påbörjat tillsammans med flera andra ministrar.

– Det är jättebra att man gör något åt döds­olyckorna. Men jag kan inte låta bli att undra varför man inte gör något åt det här. Det finns faktiskt saker man kan göra för att se till att de lägre siffror vi ser blir verkliga.

Kostnaderna för arbetsskadeförsäkringen går stadigt ned. 1991 var utgifterna för försäkringen 11 miljarder kronor, 2018 var de 2,6 miljarder kronor. Det ska inte tolkas som att arbets­tagare är mindre utsatta på arbetsplatserna i dag, påpekar Renée Andersson, utredare på LO med frågor om arbetsskadeförsäkringen på sitt bord.

– Om man tittar på statistik från Afa, över exempel­vis antalet godkända allvarliga arbetsolycksfall, ser man inte någon sådan nedgång. Jag tycker att man på goda grunder kan säga att försäkringen inte fungerar.

Det största problemet är, enligt LO, kravet på varaktigt nedsatt arbetsförmåga.

– Det gör att många inte ens får sin arbetsskada prövad, förklarar LO:s utredare.

Tillsammans med de fackliga organisationerna TCO och SACO skrev LO därför ett brev till regeringen i december 2017.

– Vi anser att Sverige bryter mot ILO-konventionen, som säger att man ska ha ersättning för inkomstförlust om man råkar ut för en arbetsskada, säger Renée Andersson.

Regeringen svarade efter ett halvår, i augusti 2018, att man ansåg att Sverige inte bröt mot konventionen. Nu funderar LO på att anmäla Sverige till den Internationella arbetsorganisationen, ILO, som är FN:s fackorgan för arbetslivsfrågor.

– Vi får se om vi kan få något att hända på det sättet. Jag tror inte att Sverige vill bli utpekat och stå i skamvrån.

Renée Andersson satt med i den statliga utredning som våren 2017 lade fram förslag för en mer rättssäker och mer jämlik arbetsskadeförsäkring. Bättre underlag för bedömning av rätt till livränta, en gemensam syn på kunskaps­läget framtagen av Socialstyrelsen för att stödja Försäkringskassan och mer forskning om arbetsskador med fokus på kvinno­dominerade yrken var några av förslagen.

– Utredningen har hamnat i en byrålåda någonstans, säger hon, och tillägger att där redan ligger andra utredningar med förslag om arbetsskadeförsäkringen som den Parlamentariska socialförsäkringsutredningen och Arbetsskadekommissionen.

– Jag tror att regeringen bedömer att det inte finns någon majoritet i riksdagen för förslagen.

LO ansåg att den statliga utredningen väl beskrev problemen, men att inte förslagen räckte. LO vill återinföra arbetsskadesjukpenningen, som de anser skapar en naturlig tidpunkt för att testa om personens nedsatta arbetsförmåga beror på arbetet eller inte. Något de anser saknas efter förändringarna i sjukförsäkringen 2008 och som givit stora avtryck i statistiken. Tidpunkten för prövningen ska också ske tidigare än i dag. LO vill dock att Sverige ska ha kvar det generella arbetsskadebegreppet, som innebär att varje ärende prövas för sig, och inte införa en lista med sjukdomar som ger rätt till ersättning. Något som flertalet europeiska länder har.

– Listor blir obsoleta och vi har sett från andra länder att det tar lång tid att få in nya sjukdomar på listan. Vårt generella begrepp fångar lättare upp förändringar i arbetslivet, säger Renée Andersson.

Professor Bengt Järvholm ser däremot flera fördelar. Han tror att en lista skulle kunna sätta igång en diskussion om risker i arbetsmiljön, ge en tydligare koppling mellan skada och ersättning och förbättra förutsättningarna för statistiken.

– Jag tror att det vore bra för samhället att ha en aning om hur skadebilden ser ut, men det får man inte med det system vi har i dag.

Försäkringskassan och Afa vet att folk inte anmäler och hoppar av under resans gång för att det är krångligt. Nu har de tagit fram ett gemensamt webbverktyg med information för att underlätta för dem som drabbats av skador på jobbet. Kan inte det göra så att fler anmäler?

– Jo, på marginalen. Men jag tror dessvärre inte att det räcker. En del tycker faktiskt att det är jobbigt att anmäla. Många känner också en stor lojalitet med arbetsgivaren och an­mäler därför inte. De tänker att det var ju inte arbetsgivarens vilja att de skulle skadas, säger professor Järvholm.

Hur stor andel av dem som får sin skada godkänd som en arbetsskada har varierat under åren. Enligt Försäkringskassan godkänns nu 50 procent av de ärenden som prövas. LO:s Renée Andersson påminner om att det är svårt att värdera om det är en rimlig nivå, eftersom många inte ens får sin skada prövad.

LO anser också att kraven på att bevisa samband mellan skadan och arbetet är för stränga och att den lättnad som infördes 2002 inte har haft effekt.

– Ambitionen var att det skulle bli lättare att få ersättning för belastningsskador och arbetssjukdomar som vi vet drabbar fler kvinnor än män. Vi tycker inte att det har blivit så. Försäkringskassan tar inte heller hänsyn till den senaste forskningen. Det har även Riksrevisionen kritiserat kassan för.

När Arbetsmiljöverket presenterade statistiken över anmälda arbetsskador i våras hade antalet anmälda arbetssjukdomar gått ned för andra året i rad. De vet inte varför. Vad tror du?

– De som arbetar med de här frågorna i våra medlemsförbund säger att folk inte tycker att det är någon idé att anmäla. Jag tror också att det finns en rädsla. Arbetsgivaren betalar ju inte mer, men som anställd kan man hamna i en utsatt position om arbetsgivaren vet att man anmält att man blivit skadad på jobbet.

Professor Bengt Järvholm tror inte att arbetsskadeförsäkringen kommer att förbättras på grund av utredningar och förslag som handlar om just arbetsskadeförsäkringen. Trycket på förändring kommer i stället att komma via höjningen av pensionsåldern.

– För mig som professor är det inga problem. Jag är 71 år och jobbar deltid. Men är man ställningsbyggare eller målare så är det en dramatisk skillnad i arbetsförmåga efter 60 år. Har du som målare dåliga axlar och inser att du inte ens kan jobba fram till 64 år och ser att din pension därför blir flera tusen kronor lägre, då kommer det att börja mullra. De dåliga axlarna är ju ofta en arbetsskada, säger Bengt Järvholm.

Han tycker att det är dags att påminna om att det också finns moraliska skäl till att arbets­skade­försäkringen finns.

– Det är arbetsgivaren som bestämmer över arbetet, inte arbetstagaren. Blir man skadad så bör man därför ha rätt till ersättning.

FK: Bättre arbetsmiljö – en bidragande faktor

Försäkringskassan svarar på Arbetarskydds frågor via e-post. På kritiken mot stränga bedömningar svarar Försäkringskassan att de följer lagen och att förvaltningsrätterna finns för tolkningssvårigheter. Riktlinjer har förtydligats för att handläggarna bättre ska ”fånga upp” sjukskrivna som kan ha rätt till livränta och vid flera tillfällen överväga om det är läge att informera om arbetsskadeförsäkringen.

Tillsammans med Afa har en webbaserad guide tagits fram. Ett nytt läkarutlåtande för att underlätta utredningen av livränta finns sedan i slutet av januari. För kort tid har gått för att veta hur det har fungerat, skriver Försäkringskassan. Kassan tror att det arbete som görs runt om i Sverige för att förbättra arbetsmiljön kan bidra till att färre har livränta. ”Det kan helt säkert vara en bidragande faktor till att färre personer råkar ut för så allvarliga skador att de behöver söka ersättning för en arbetsskada.”

Karin Nilsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen