Flera fack kräver kortare arbetsvecka

Veckan innan jul växlade parterna yrkanden med varandra inom de verksamheter som regioner, kommuner och kommunala bolag bedriver. Förhandlingarna ska vara klara till den 31 mars då avtalen löper ut. På arbetsgivarsidan finns SKR och Sobona. Allt handlar om sex så kallade huvudöverenskommelser (se faktaruta) samt det centrala villkorsavtalet Allmänna bestämmelser.

Vid sidan av lönefrågorna står personalbristen högt upp på dagordningen. Facken anser att fler skulle söka sig till sektorn om arbetsmiljön var bättre. Kommunalarbetareförbundet yrkar på en arbetsgrupp som i grunden ska se över frågan om arbetstidsförläggning.

– Vi behöver komma tillbaka mera till fasta scheman som man kan göra risk- och konsekvensanalys på lokalt. Att man kan se till att det finns återhämtningsmöjligheter och att vi följer regler om dygns- och veckovila, säger Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog.

Kommunal vill också få till stånd avtalsskrivningar som tvingar varje arbetsgivare att göra en årlig bemanningskartläggning. Vidare yrkar förbundet på arbetstidsförkortning, utan att specificera med hur mycket.

Facken som har gått ihop i förhandlingsgruppen OFR Allmän kommunal verksamhet yrkar också på en generell arbetstidsförkortning. Långsiktigt är målet 30 timmars arbetsvecka, enligt Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision.

– Det är stegvis vi tror att vi kan nå dit. Arbetstidsförkortning kan också handla om mer semester och om individuella arbetstidskonton, säger hon.

Även Vårdförbundet har ett sådant yrkande, enligt ordförande Sineva Ribeiro.

– Kraven och resurserna hänger inte ihop. Förutsättningarna att göra ett gott jobb har försämrats. Det blir en etisk stress som gör att fler lämnar yrket.

Andra försöker parera den tuffa arbetsmiljön genom att gå ned på deltid, säger Sineva Ribeiro.

– Många orkar inte arbeta heltid. Om alla skulle gå tillbaka till heltid skulle vi få ytterligare 8 000 årsarbetskrafter.

Lösningen på problemet stavas arbetstidsförkortning, enligt Vårdförbundet.

Arbetsgivaorganisationen SKR bekräftar att många medarbetare väljer att jobba deltid. Dock tror inte SKR på kortare arbetsvecka.

– Om man förkortar arbetstiden i ett läge då det saknas personal och det är väldigt svårt att rekrytera fler så kommer det sannolikt att leda till att bördan på befintlig personal ökar eftersom jobbet fortfarande behöver göras, säger förhandlingschef Jeanette Hedberg.

Hon har förståelse för önskemålet men menar att matematiken förskräcker.

– Om man skulle förkorta arbetsveckan med två timmar för anställda med kontaktyrken så skulle det kosta 22 miljarder. Det skulle dessutom kräva att vi rekryterade 41 000 fler och så många finns inte att rekrytera, säger Jeanette Hedberg.

Likt Vårdförbundet pekar Läkarförbundet på att medlemmar i enkäter uppger att arbetsmiljön är så dålig att många helst vill slippa bort från den.

– Sex av tio längtar bort. Man vill gå ned i tid eller byta arbetsplats eller lämna yrket. En av fem funderar på att lämna yrket, en av tre om man bryter ut de som är tidigt i yrket, säger förbundsordförande Sofia Rydgren Stale.

Hon tycker att resultaten är alarmerande. Visserligen är det inte troligt att alla gör verklighet av de känslor som de ger uttryck för i arbetsmiljöenkäten.

– Men om bara en liten del gör det så får vi ju jätteproblem, säger Sofia Rydgren Stale.

En av de tyngsta inslagen i arbetet som läkare är jourtjänstgöringen. Läkarförbundet yrkar att gravida ska ha rätt att befrias från jourtjänst samt att flexibiliteten ska bli större för småbarnsföräldrar och äldre att kunna slippa de obekvämaste passen.

Inom skolans värld konstaterar Sveriges Lärare att det gamla avtalet, HÖK21, varken har bidragit till friskare eller fler lärare, trots att det var avsikten. Förbundets yrkandedokument riktar ett anklagande finger mot skolornas huvudmän.

– Att enbart rätta munnen efter matsäcken är inte att ta ansvar. Då tar man huvudsakligen ansvar för sin ekonomi och låter det gå ut över skolan, säger förhandlingschef Mathias Åström.

Barngrupperna i förskolan och klasserna i grundskolan har blivit större. Samtidigt har dokumentationskraven ökat. Sveriges Lärare vill att medlemmarna ska få mer tid till kärnuppdraget. Antalet tjänster och planeringen av arbetet måste styras upp så att den enskilda läraren har tid till både för- och efterarbete i förhållande till undervisningen. Dokumentationen ska begränsas till den som krävs i de nationella styrdokumenten. Vidare vill Sveriges Lärare att karensavdraget slopas.

Den sjätte avtalsparten som SKR och Sobona förhandlar med är Akademikeralliansen som samlar 16 Sacoförbund. Eftersom medlemmarna jobbar med vitt skilda saker har Akademikeralliansen ett stort antal yrkanden som man inte går ut med offentligt. Men av ett pressmeddelande framgår att Sacoförbunden vill skapa mer ordning kring individuella överenskommelser om inlöst övertidsersättning. Sådana överenskommelser ska vara transparenta, skriftliga och uppsägningsbara, vill Akademikeralliansen. Vidare har man ett yrkande att Akademikeralliansen ska få ett eget avtal för nattarbete.