Dålig ljudmiljö tvingar lärarna höja rösten

Att få hörselnedsättning godkänt som arbetsskada är svårt för lärare. Detta trots att Arbetsmiljöverkets inspektioner de senaste tre åren har visat att buller är ett av de enskilt största skälen till arbetsmiljöproblem i skolan.

I fråga om problem med rösten är det ännu svårare att påvisa arbetsskada: det finns bara enstaka fall i Finland och England där arbetsskada har godkänts. Samtidigt fylls logopedernas väntrum av allt yngre lärare. Lärarna är den största klientgruppen med röstproblem som kan sättas i relation till yrket.

– Rum med dålig akustik ger högre buller­nivåer. Lärare måste prata länge och mycket när de undervisar, och de får röstproblem när de måste överrösta bullret, säger Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi vid Lunds universitet.

– Vårt problem på röstsidan är att den som inte kan prata betraktas som om det vore en förkylning. Det registreras inte som en möjlig arbetsskada om rösten är påverkad.

En bättre ljudmiljö handlar också om kunskap om den egna rösten och om ljuddämpande material och tekniker. Hon anser att lärarutbildningarna inte förbereder lärare tillräckligt för den belastning på rösten som de utsätts för i yrket, och i hennes forskning ingår studier av välbefinnande och av hur både barn och lärare påverkas när lärare fått utbildning.

En av hennes doktorander har arbetat med en intervention på Västervångskolan; lärare har fått lära sig hur de ska använda rösten på ett hållbart sätt, och hur de kan kommunicera med kroppen för att spara sin röst.

– En bättre akustisk förutsättning, som på Västervångskolan, gör att både lärare och elever använder rösten på ett mer skonsamt sätt. Ljudnivån sjunker. Men det handlar inte bara om buller utan om en bra rumsakustik och hur man kan använda sin röst i relation till lokalen, säger hon.

Fredrik Sjödin, doktor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet, har studerat en ännu svårare ljudmiljö: förskolan. Där finns generellt mer buller än i grundskolan. Ljudnivån i förskolan når ändå sällan över de gränsvärden som Arbetsmiljöverket har satt.

– Arbetsmiljöverkets gränsvärden bygger på gammal forskning på ljudnivån inom industrin. Det är vanligt att pedagoger i förskolan anmäler hörselskada. Men den är av annat slag än de hörselskador man får i industrin, med ett högre inslag av tinnitus.

Han anser att gränsvärdena i skolan behöver sänkas, och att ett sätt att komma åt problemen är att mäta även frekvens.

– Vad som är speciellt i förskolan är att man ofta närmar sig gränsvärdena, även om de inte överskrids. Exempelvis impulsljud, som när ett barn skriker högt, kan ligga nära gränsvärdet tjugo gånger på en dag på en förskola utan att en enda gång överskrida det.

Impulsljud kan orsaka hörselskada vid ett enda tillfälle, poängterar han. Och när ett barn skriker på en förskola är det ingen pedagog som går och hämtar hörselskydd – de tar i stället hand om barnet, och lägger ofta bullerkällan alldeles vid örat.

– Hur man mäter har väldigt stor betydelse för vad man får veta. Och för att veta hur mycket någon exponeras på en förskola kan man inte mäta i rummet, man behöver mäta på individerna.