Årets kemipris kan avslöja ebola

Det fruktade ebola-viruset är väldigt litet, bara 80 nanometer i diameter. För att studera det används i dag elektronstrålemikroskop. Men i dem kan bara döda celler studeras. Högupplösande fluorescensmikroskopi, den teknik som kammade hem årets Nobelpris i kemi, gör det möjligt att studera vad som händer i levande celler med en upplösning på tio till tjugo nanometer. Och det i realtid. Frågan är om tekniken också kan användas för att studera vad som händer i en levande cell när den har smittats med ebola?

-Det är inte teoretiskt omöjligt, men kanske praktiskt, säger Sven Lidin, ordförande i Nobelkommittén i kemi vid Kungliga vetenskapsakademien och en av dem som i dag presenterade årets pristagare för världen.

För att viruset ska synas i nanoskopet krävs att det märks upp med mängder av fluorescerande molekyler. Det måste genmodifieras.

-Det måste i så fall ske under utomordentliga försiktighetsåtgärder, med skyddskläder och i högrisklabb.

Claes Gustafsson, professor i biokemi vid Göteborgs universitet och medlem i Nobelkommittén berättar att bland annat en tysk forskargrupp redan har tagit tekniken till hjälp för att studera hur celler reagerar när smittsamma virus som herpesvirus skjuter in sitt dna offrets celler.

-Tekniken kan absolut användas för att studera hur ebola uppträder när den kommer in i cellen, men liksom med alla humanpatogener man måste vara extremt försiktig, påpekar han.

Resultatet kan leda till förståelse av viruset grundläggande egenskaper, och med det också nya sätt att stoppa det.