Arbetsskador

Arbetslivsforskningen har tappat nästan hälften av alla forskare

Antalet arbetslivsforskare har nästan halverats sedan Arbetslivsinstitutet lades ned. <br></br> Och den stora förloraren är arbetsmiljön, enligt en rapport som presenteras idag torsdag.

Publicerad

I somras lades Arbetslivsinstitutet, ALI, ned efter beslut av regering och riksdag. Sedan dess har ungefär hälften av de omkring 285 forskarna vid ALI gått i pension, bytt verksamhet eller blivit arbetslösa.
Det visar en ny rapport som ATK Arbetsliv gjort på uppdrag av Vinnova och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Fas.
Det ekonomiska avbräcket för arbetslivsforskningen uppskattas till 100 miljoner kronor 2007, 150 miljoner 2008 och 200 miljoner 2009. Totalt: 450 miljoner kronor.
Arbetsmiljöforskningen, som svarade för en femtedel av ALIs totala forskning, är det område som drabbats hårdast.
Kenneth Abrahamsson, programchef på Fas:
– Jag ska inte ha synpunkter på vad politiken bestämmer när det gäller behovsnivån, men jag kan ju säga att vi hamnar i ett annat läge jämfört med Danmark, Norge och Finland, som har arbetsmiljöforskningsinstitut.
Att söka EU-pengar till forskning kräver en viss organisatorisk styrka, vilket Kenneth Abrahamsson tror kan vara en fördel för de länder som har ett institut.
– Men det är svårt att säga, det beror ju också på forskarnas kvalitet.
Eftersom den långsiktiga finansieringen ännu inte är klar och säkerställd, har utredarna emellertid svårt att bedöma hur hållbara de forskningsmiljöerna vid universitet och högskolor kommer att bli.
– Både Fas och Vinnova gör satsningar, men det är inte alls inom den volymen som motsvarar nedläggningen, säger Kenneth Abrahamsson.