Arbetsskador

Johans far: De ringde inte till mig

Johan Löfroth, 23, levde till den 18 december. Pappan är besviken på Nordkalk som inte ens ringde familjen efter olyckan. Dessutom ifrågasätter han företagets kompetens: <br/>– Alla vet väl hur en bastu reagerar när man kastar vatten på den, säger Lars-Erik Löfroth.

Publicerad

Till skillnad från Gustaf fick Johan invändiga skador. Han flyttades till Ecmo-avdelningen på Karolinska sjukhuset där läkarna förgäves kämpade för hans liv. Den 3 februari begravdes Johan i det lilla samhället Öjebyn utanför Piteå.

Lars-Erik Löfroth är besviken på företaget som inte hörde av sig efter olyckan.

– Till slut ringde jag själv Nordkalk och frågade hur det är möjligt att en arbetsgivare inte hör av sig när något så fruktansvärt allvarligt har hänt, säger Lars-Erik Löfroth.

Han berättar att Nordkalks ledning skyllde på än det ena, än det andra.

– Det är skrämmande dåligt, fortsätter han.

Johan hade en fast anställning på pappans möbelbutik i Piteå, men eftersom han var utbildad murare hoppade han in och jobbade när Luleå Industrimontage ringde.

– Rensa en kalkugn hade han aldrig gjort förut. Ingen som kallades in den kvällen hade någon som helst erfarenhet av arbetet och ingen berättade för dem hur farligt det var, säger Lars-Erik Löfroth.

Johan hölls nedsövd på grund av värken. Men familjen fick kontakt med honom korta stunder. Han kunde nicka mot dem och öppna ögonen lite grann.