ARBETSOLYCKOR

Regeringen tar till åtgärder för att minska dödsolyckorna 

När en hiss rasade i ett bygge i Sundbyberg omkom fem människor.

DÖDSOLYCKOR. Regeringen stärker Arbetsmiljöverkets uppdrag till en följd av den oroande utveckling som skett inom arbetsmarknaden med ett ökande antal dödsolyckor och utger 100 miljoner kronor i ett nytt projekt för att minska olyckorna på jobbet.

Publicerad Senast uppdaterad

Under 2023 hade vi det dödligaste året på arbetsmarknaden sedan 2008 och 63 personer omkom på sitt arbete. Det mörka året 2023 följdes av 2024 där 45 personer omkom i arbetet och aldrig kom hem till sina familjer igen.

Regeringen stärker nu därför Arbetsmiljöverket uppdrag genom att Arbetsmiljöverket ska redogöra för hur man arbetar för att bidra till att förebygga och förhindra dödsolyckor och andra allvarliga arbetsolyckor, skriver Regeringskansliet i ett pressmeddelande.

Lars Lööw som är generaldirektör vid Arbetsmiljöverket säger att Arbetsmiljöverket har fått utökade resurser med 100 miljoner kronor under en treårsperiod för att kunna fullfölja uppdraget.

– Det är ett långsiktigt arbete som behövs och vi får 50 miljoner enbart i år för det här uppdraget. Jag tycker det är fullt rimligt att vi förstärker det förebyggande arbetet. 2023 var ett extremt år som sticker ut som vi verkligen hoppas fortsätter vara ett extremt år – men varje dödsfall är såklart en tragedi.

Ambitionen är att man ska utveckla en mer träffsäker tillsyn och att man säkerställer att sanktionsavgifter utfärdas på ett enhetligt och rättssäkert sätt.

– Vi har goda förhoppningar om att få ner olyckor och dödsfall på arbetsplatser. Vi har i synnerhet tillgång till digitala resurser som ger oss fler möjligheter än tidigare, säger Lars Lööw.

Arbetsmiljöverket får nu ett återrapporteringskrav och ska redogöra för hur man arbetar med att förebygga dödsolyckor och hur man utvecklar regelverk, information och tillsyn för att ingen ska skadas eller dö på sitt arbete.

Regeringen sätter ett särskilt fokus på tillsyn och anser att det är en fundamental del för att myndigheten ska kunna säkerställa och kontrollera att arbetsmiljöreglerna efterlevs.

– Vi fortsätter vårt nollvisionsarbete och det här utökade uppdraget visar att det finns en politisk prioritet att jobba med de här frågorna och att vi ska visa hur vi arbetar för att motverka allvarliga olyckor och dödsolyckor på arbetsplatser, säger Lars Lööw.

Därför ger regeringen Arbetsmiljöverket i uppdrag att mellan åren 2025–2028 utveckla myndighetens arbete för att kunna bedriva ett mer träffsäkert arbete när det kommer till riskbaserad tillsyn.

Regeringen hoppas att det ska kunna leda till att man utvecklar en större träffsäkerhet när det gäller till vilka bolag man utför tillsyn på och att man också ska kunna följa upp och utvärdera de tillsynsinsatser som har gjorts för att säkerställa att de görs på bästa möjliga sätt.

Regeringen ger också Arbetsmiljöverket i uppdrag att se över hur man säkerställer att sanktionsavgifter inte utfärdas godtyckligt utan att man upprätthåller en enhetlig och rättssäker tillämpning när man utfärdar sanktionsavgifterna.

Det är också ett sätt att säkerställa att inspektörerna har rätt förutsättningar för att bedriva myndighetsutövning, skriver man i pressmeddelandet.

Regeringen trycker i sitt pressmeddelande också på att sanktionsavgifter skapar incitament för arbetsgivare att följa lagstiftningen och att de därför är en viktig del för att främja en säker och hälsosam arbetsmiljö.

– Vi är en stor myndighet och arbetar hela tiden med att utveckla våra arbetsmetoder. Vi måste alltid jobba så smart som möjligt och nu med nya digitala verktyg har vi också ännu större möjligheter för det, säger Lars Lööw.