Arbetsmiljö i Rätten

Personalutrymme: En arbetsmiljöfråga för AD

Skyddsombudets foton den 13 december 2017 från förrådet, som alltså inte skulle användas som personalutrymme, är talande. Klappstolen är utfälld, smörgåsarna bredda.
Målericompaniets ägare vittnar i Arbetsdomstolen om att det inte var men­ingen att målarna skulle använda förrådet. De skulle ha använt anvisade hyreslägenheter som personalutrymme.
Den ena målaren hade varken sett bord, stolar, låsta skåp eller mikrougnar flyttas från skyddsrummet till några lägenheter. ”Och jag har aldrig varit med om att man suttit i en bebodd lägenhet.”
Den andra målaren berättar att han hade ringt till ägaren och sagt att de ville ha ett bord till förrådet. Han fick till svar att de skulle ta tapetbordet. Men det var för högt. I stället byggde de ett bord av två träpallar.
Målericompaniets ägare vittnar i Arbets­dom­stolen om att han låtit sätta upp en lapp som sa att förrådet inte fick användas som personal­utrymme. Målarna skulle använda hyreslägenheterna de målade om i – men vilka lägenheter det var fick domstolen inte svart på vitt på.

Målarna bytte om och åt mat i ett skyddsrum bland målarburkar och sopor. När det regionala skyddsombudet upptäckte det blev det en 6:6a-anmälan, men också ett mål för Arbetsdomstolen.

Publicerad

Det var en panikutryckning, berättar Svenska Målare­förbundets regionala skyddsombud Lars Eriks­son.

– Vi fick ett tips. Det löd: Åk ut och titta på det där. Det är bråttom.

Den 13 december 2017 besökte Lars Eriksson skyddsrummet med kameran i högsta hugg.

– Där fanns då en fem-sex målare som satt och åt, två av dem var medlemmar i förbundet. Det var bland det värsta jag varit med om. Där var matrum, soprum, färgförråd och omklädningsrum i samma utrymme. Det följde inte en enda punkt i vårt avtal om hur personalutrymmen ska se ut, säger Lars Eriksson.

Målericompaniet hade vunnit upphandlingen att måla om i det kommunala bostadsbolaget Järfälla Hus hyreslägenheter. Det rörde sig om cirka 250 lägenheter av cirka 400. Järfälla Hus hade sitt kontor tvärsöver från skyddsrummet. Lars Eriksson gick över dit och en man från Järfälla Hus följde med tillbaka och kunde intyga att skyddsrummet som också saknade utrymningsväg var ett förråd och ingenting annat.

– Jag fick ut gubbarna därifrån och åkte direkt till Målericompaniets kontor med en 6:6a-anmälan.

När ingen öppnade lade skyddsombudet en kopia av anmälan i brevlådan. Han skickade också en kopia via posten och en via mejl. Till slut fick han tag i Målericompaniets ägare som menade att det hade varit kommunikations­problem.

Det blev ingen anmälan till Arbets­miljö­verket.

– Jag uppfattade det som att problemet var löst.

Hösten därpå stämde däremot Målareförbundet både arbetsgivarorganisationen Måleriföretagen och Målericompaniet till Arbetsdomstolen för kollektivavtalsbrott. Hur målarnas personalutrymmen skulle vara beskaffade hade parterna träffat kollektiv­avtal om. Därför kunde denna arbetsmiljöfråga också bli en fråga för Arbetsdomstolen.

Två år efter att det regionala skydds­om­budet besökte målarna i skyddsrummet hålls rättegången i Arbetsdomstolen i Gamla stan i Stockholm. Svenska Målareförbundet hävdar att ombyte och matrast bland målarburkar i ett förråd utan fönster och utan bord strider mot kollektivavtalets krav på personalutrymme.

Målareförbundet kräver 100 000 kronor i allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrottet för egen del och 25 000 kronor var till två målare. Den ena målaren är det första vittnet i Arbetsdomstolens vittnesbås. Förbundets ombud, förbundsjurist Maria Fridolin, LO-TCO Rättsskydd, frågar hur det gick till när han anställdes, den 12 september 2017.

– Ägaren var stressad. Finns det mikro att värma maten i? frågade jag. Ja, i förrådet finns det mikro, annars får du gå ut och äta, svarade han.

Maria Fridolin:

– Skaffades det något till utrymmet?

– Från början fanns det en mikro. Sedan när vi blev fler kom det en mikro till och klaffstolar.

På domstolens filmdukar visar Maria Fridolin de bilder skyddsombudet tog i skyddsrummet den 13 december 2017. På en bild syns två mikro­vågs­ugnar, i den ena finns mat på värmning. Maria Fridolin hjälper till att tolka bilderna: ”Ser ni att knappen är vriden och man kan ana att det är mat innanför luckan?”

På ett foto syns ett bord byggt av två träpallar som vilar på färgburkar. Mot bilden, som visar en nisch fylld med sopor med färgburkar framför, pekar målaren.

– Där satt jag framför soprummet inklämd bakom färgburkar, säger han.

Bilder visar också en duschkabin, en toalett och ett öppet utrymme där det hänger kläder på krokar.

– Jag ville inte byta om där. Jag åkte till jobbet i målarkläder. Duschkabinen var skitig.

När Målericompaniets ägare sitter i vittnesbåset säger han att det inte var meningen att målarna skulle använda förrådet som personalutrymme. I stället skulle de använda hyres­lägen­heterna som de renoverade. Han hade låtit sätta upp en lapp i förrådet, som talade om att det inte fick användas som personal­utrymme.

Hans ombud advokat Annika Elmér, Emp Law Advokater, frågar hur bolaget planerar personalutrymmen.

– I lägenheterna.

Övervägde du att sätta upp en personalbod?

– Nej.

Annika Elmér frågar sedan vad måleri­före­tagets ägare gjorde efter att skyddsombudet varit på kontoret och lämnat 6:6a-anmälan.

– Jag skickade mejl. Jag fick panik. Facket sa att de sitter och äter där, att de har bord och stolar där. Jag skrev att om de har bord och stolar där får de inte använda dem. Men vi får ju däremot förvara vad vi vill i våra förråd. I ett möte med facket sa jag att de får använda lägenheter som personalutrymme.

I sitt motförhör ifrågasätter målarnas ombud Maria Fridolin att hyresgäster verkligen genom ett muntligt avtal per telefon gått med på att upplåta sina lägenheter åt fem-sex målare som sitter och äter, tvättar sig och går på toaletten i deras lägenheter. Hon låter upprörd.

– Jag frågar om vi kan använda deras lägenheter som personalutrymme. Om ja, då blir det personalutrymme, förklarar Målericompaniets ägare.

Maria Fridolin ställer sig frågande:

– Utan skriftliga avtal. Och du kommer inte ihåg vilka lägenheter det var? Det hade ju varit på sin plats att kalla några av dessa hyresgäster som vittnen.

Men de lägenheter som hade anvisats som personalutrymmen visade sig ha beskrivits med fel lägenhetsnummer. Arbetsdomstolens ordförande, Sören Öman, ställer en fråga med anledning av detta:

– Hur kunde det bli fel lägenhetsnummer på så många?

På det har ägaren inget svar, i alla fall inget som hörs i förhandlingssalen.

Järfälla Hus biträdande förvaltningschef vittnar om att lägenheterna som målas om vanligtvis är bebodda. Är de inte det är de ofta i dåligt skick – en arbetsplats där det är tejpat och dammigt. Den skulle inte passa som personalutrymme.

– Som det står ska entreprenören i sam­arbete med beställaren inrätta bodar. Mig veterligt har det inte skett, säger förvaltningschefen.

På frågan varför Järfälla Hus avslutade avtalet med Målericompaniet i förtid gav den biträdande förvaltningschefen fler skäl, som att det drog ut på tiden och att hyresgäster klagat till honom om att när de kom hem satt det målare på toaletten.

Efter det regionala skyddsombudets utryckning den 13 december 2017 kunde målarna inte använda skyddsrummet som personalrum längre. Dagen därpå åt den ena av de två målarna, som det här målet gäller, sin matlåda i en bebodd lägenhet. Därefter åt han ute den korta tid han jobbade kvar. Den andra valde att äta ute från dag ett, men fortsatte att byta om i förrådet.

Hur Arbetsdomstolen ställer sig till om Måleri­companiet bröt mot kollektivavtalet eller inte vet vi inte förrän den 22 januari. Det finns en tidigare dom där arbetsgivaren fälldes för att inte ha anvisat två målare personal­utrymmen (Arbetsdomstolen, dom nummer 10/19). Men i det fallet fanns det personalbodar vid respektive arbetsplats som de två målarna av olika skäl inte kom in i.

6:6a-anmälan

Vid två avtals­rörelser, 1995 och 2010, har parterna i målar­branschen behandlat arbets­miljö­bestämmelser. Men bestämmelser om personalutrymmen har funnits i kollektivavtal före 1995.

Skyddsombud kan med stöd av arbetsmiljö­lagens paragraf, 6:6a, begära att arbets­givaren åtgärdar ett arbets­miljö­problem. Om arbetsgivaren inte gör något åt prob­lemet kan skyddsombudet vända sig till Arbetsmiljö­verket. För det finns en särskild blankett.