Arbetsmiljöbrott

Åklagaren: Ett steg i rätt riktning

Högre maxgräns för strafförelägganden, ökad jämställdhet mellan offentlig och privat näringsverksamhet samt högre maxbot för de största företagen. De nya reglerna välkomnas, men åklagare Jörgen P Lindberg ser en risk.

Publicerad
Jörgen P Lindberg.

Sedan årsskiftet gäller nya bestämmelser för företagsbot för arbetsmiljöbrotten. Jörgen P Lindberg, vice chefsåklagare på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema, är nöjd.

– Det här är ett steg i rätt riktning.

Den viktigaste förändringen handlar om möjligheten att kunna använda företagsbot även för offentligt driven verksamhet, menar han.

– Vad som är näringsverksamhet har varit otydligt. Vi har haft problem med två närmast identiska verksamheter, exempelvis en kommunal skola och en privat skola, men med två helt olika straffrättsliga reaktioner på arbetsmiljöbrott.

Att gränsen för att kunna använda strafförelägganden höjs från 500 000 kronor till 3 miljoner, välkomnas också. Åklagarna på Rema var tidigare egentligen tvungna att gå till tingsrätten med dödsolyckor även om företaget tagit på sig fullt ansvar och det inte fanns något att processa om. Om det blir fler strafförelägganden än tidigare är svårt att veta.

– Den här typen av ärenden med straffvärde över 500 000 kronor är bara en handfull om året, säger Jörgen P Lindberg.

Hittills i år har Rema utfärdat två strafförelägganden på högre belopp än den tidigare maxgränsen. NCC har krävts på 2 miljoner kronor för en dödsolycka på en byggarbetsplats 2017, och Vattenfall har krävts på samma belopp efter en dödsolycka i samband med röjningen efter stormen Knud 2018. Bägge företagen har gått med på att betala.

– 2 miljoner är vad vi har brukat betrakta som en normal påföljd för dödsfall, så det här är precis som det var tänkt.

Olyckorna hände före årsskiftet, men eftersom den här förändringen handlar om själva processen går det att utfärda strafförelägganden på högre belopp direkt från årsskiftet.

Jörgen P Lindberg är nöjd även med att maxgränsen för företagsbot höjs från 10 miljoner kronor för de största företagen och de allvarligaste brotten till 500 miljoner kronor.

– Tanken är förstås att det ska svida lika mycket oavsett storleken på företaget. Det här kommer bara att bli aktuellt i en handfull ärenden per år. Det gäller framför allt dödsfallen och de svåraste kroppsskadorna.

Han ser dock en risk för mer diskussion i rättssalen kring hur företagsboten ska bestämmas när bolagets egna kapital och ­före­tagets finansiella ställning ska vägas in. För de stora företagen ser Jörgen P Lindberg att straff­värdet nu får större effekt.

– Det kan bli särskilt tuffa diskussioner i gränslandet, eftersom det blir en sådan stor tröskeleffekt av hur allvarligt brottet är. Är straffvärdet verkligen 500 000 kronor eller är det 499 000 kronor? När systemet peakar för de största företagen kan ju företagsboten bli väldigt mycket högre om straffvärdet var 500 000 kronor eller mer.

3 miljoner ny maxgräns för strafföreläggande

• Nya regler gäller från 1 januari i år.

• Offentlig verksamhet som kan jämställas med näringsverksamhet omfattas nu av bestämmelserna om företagsbot.

• Maxbeloppet för företagsbot höjs från 10 miljoner kronor till 500 miljoner. Om ett större företag begår ett särskilt klandervärt brott påverkar före­tagets finansiella ställning storleken på företagsboten.

• Gränsen för när strafföreläggande kan användas höjs från företagsbot på max 500 000 kronor till 3 miljoner. Strafförelägganden används när åklagaren och arbetsgivaren är överens. Då behövs det ingen domstolsprocess, vilket är mindre kostsamt. Ett strafföreläggande har samma verkan som en dom.

Källa: Regeringens proposition 2018/19: 164.