Ylva Johansson om miljardnotan för dålig arbetsmiljö

2017-10-27 12:33 Jonna Söderqvist  

– Siffrorna visar svart på vitt att arbetsmiljöfrågorna ska vara högt på dagordningen. Så kommenterar arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) Arbetarskydds uppgifter att prislappen för dålig arbetsmiljö är fyra procent av Sveriges BNP.

Arbetarskydd har tagit del av en unik internationell kartläggning. För första gången har det tagits fram beräkningar på hur mycket dålig arbetsmiljö kostar i olika länder.

I Sverige ligger kostnaderna för olycksfall och arbetsrelaterade sjukdomar årligen på fyra procent av landets bruttonationalprodukt eller 164 miljarder kronor, enligt färska siffror från internationella arbetsmiljökommissionen ICOH, internationella arbetsorganisationen ILO och Europeiska arbetsmiljöbyrån.

Hur reagerar du på siffrorna för Sveriges del?

– De är på tok för höga. Jag blev kanske inte överraskad, men glad att man kan sätta siffror på det. Varje individ som blir sjuk eller skadad på jobbet betalar ett jättehögt eget pris, men det är också bra att vi kan sätta en prislapp på vad vi betalar gemensamt, säger Ylva Johansson.

Har Sverige råd med det här slöseriet?

– Nej. Det är därför vi prioriterar arbetsmiljöarbetet. De här siffrorna visar svart på vitt att arbetsmiljöfrågorna ska vara högt på dagordningen.

Vad berättar siffrorna?

– Att det är otroligt viktigt att jobba med förbättrad arbetsmiljö. Det är inte bara viktigt för individen, utan också för Sveriges ekonomi. Det finns en enorm vinst i att investera i ett systematiskt och effektivt arbetsmiljöarbete.

Vad borde göras för att få ner siffrorna?

– Det har satsats mycket resurser. Vi har 100 nya inspektörer på Arbetsmiljöverket, vi får en ny myndighet för kunskapsuppbyggnad och vi har nya föreskrifter. Den nya arbetsmiljöföreskriften om organisatorisk och sociala arbetsmiljö är en väldigt viktig del, jag tror den typen av problem ligger bakom många av de sjukskrivningar vi ser.

– Jag skulle vilja se att vi får det systematiska arbetsmiljöarbetet att fungera på hela arbetsmarknaden, för det gör det inte nu.

– Jag utesluter förstås inte att man kan behöva göra ännu mer, men framförallt vill jag se att de stora satsningarna som gjorts nu ska börja ge resultat, säger Ylva Johansson.

 

Fler kommentarer till kartläggningen av kostnaderna för olycksfall och arbetsrelaterade sjukdomar:

Berit Müllerström, andra vice ordförande för LO:

– Det är förvånande att siffrorna är så höga. De berättar om att vi inte har en tillfredsställande arbetsmiljö på våra arbetsplatser. Det behöver satsas ytterligare pengar på arbetsmiljö. Annars skulle det inte se ut som det gör.

– Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön, men vi har ju skyddsombuden som är viktiga samarbetspartners. LO har bestämt att satsa på att lyfta arbetsmiljöfrågorna och satsa på skyddsombuden de kommande åren.

– Regeringen ska lagstifta och genom Arbetsmiljöverket se till att det finns föreskrifter, men att det också görs kontroller och inspektioner. Jag önskar att Arbetsmiljöverket skulle göra fler inspektioner. Jag tror att det är väldigt viktigt att man faktiskt i högre grad är ut på arbetsplatserna.

 

Samuel Engblom, samhällspolitisk chef vid TCO:

– Det är jättehög siffra. Utöver det självklara att man inte ska bli sjuk eller må dåligt av sitt jobb, så visar det att det finns samhällsekonomisk kostnad för dålig arbetsmiljö som är väldigt hög. Det finns stora vinster att göra på insatser som förbättrar arbetsmiljön.

– Tittar man till TCO-förbundens grupper, så är det framför allt den sociala och organisatoriska arbetsmiljön som är problemet. Det gäller att förbättra den. I offentlig finansierad verksamhet i välfärden har vi i många yrken problem med stress och press. Politikerna kan i egenskap av uppdragsgivare och arbetsgivare kan se till att det finns till exempel tillräckligt med resurser och bemanning.

– Företagshälsovårdens roll i det förebyggande arbetet behöver styras upp lite mer både mellan parterna i avtalen men också från statens sida. Det lokala arbetsmiljöarbetet är väldigt viktigt. Det är avgörande, och staten kan stötta där, till exempel genom Arbetsmiljöverket.

 

Anna Bergsten, arbetsmiljöexpert vid Svenskt Näringsliv:

– Det är mycket pengar och sifforna berättar att vi uppenbarligen har mer att göra.  Jag tycker att det är väldigt bra att kostnaderna för dålig arbetsmiljö synliggörs. Det visar på de vinster man kan uppnå med att driva ett bra arbetsmiljöarbete på arbetsplatserna. Arbetsmiljöarbetet har blivit bättre och medvetenheten har ökat.

Arbetsgivarna har huvudansvaret för arbetsmiljön. Vad kan ni göra?

– Vi kan fortsätta stötta och hjälpa våra arbetsgivare. Vi har väldigt många små företag. Det är kanske inte alltid så lätt att hitta rätt i arbetsmiljödjungeln. Vi hoppas på att Arbetsmiljöverkets regelförnyelsearbete ska underlätta för de små företagen att följa regelverket. De större företagen har det lättare. Någon quick fix finns inte.

– Många företag är medvetna om kostnaderna för dålig arbetsmiljö, men många är det säkert inte. Viljan att vara en attraktiv arbetsgivare är ett incitament för att jobba med arbetsmiljön. Krasst sett är det också ett ekonomiskt incitament.

Jonna Söderqvist

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Kampen