Vårdpersonal rasar mot sänkta skyddskrav

2020-03-30 15:57 TT  
Sjukvårdspersonal med skyddskläder och ett ansiktsvisir. Foto: Mikael Fritzon / TT

CORONAVIRUS. Viss vårdpersonal ska numera kunna jobba med coronapatienter i kortärmat och utan munskydd. Vårdpersonalen håller inte med. Nu är det strid om skyddskraven för de anställda – mitt under viruskrisen.

(Uppdaterad) Regionerna har tillsammans diskuterat kraven på skyddsutrustning. Munskydd behövs inte alltid, och inte heller heltäckande kläder annat än i speciella fall, enligt de 21 regionerna som höll möte under fredagen. Nya rekommendationer på samma tema väntas från Folkhälsomyndigheten under måndagseftermiddagen. Enligt statsepidemiolog Anders Tegnell kommer det inte att handla om någon generell sänkning av kraven.

– När man har en ny sjukdom som den här så börjar man ofta med en väldigt hög nivå på skydd, eftersom det är mycket man inte vet. Sen successivt när man lärt sig mer och mer om sjukdomen kan man anpassa skyddsnivån till den rätta för just den här sjukdomen. Där är det WHO som är väldigt mycket vårt rättesnöre, säger han.

Nu finns alltså ett underlag klart som ska presenteras senare.

– Vi har tagit fram det i dialog med regionerna. De ska ta det vidare och omvandla hur man praktiskt ska jobba med olika typer av skyddsutrustning i varje region, utifrån det ansvar man har som arbetsgivare.

I underlaget finns vägledning till exempel för hur munskydd ska användas.

Ramaskri

Men frågan har orsakat ett ramaskri bland vårdpersonal. Snabbt har en Facebookgrupp bildats bland vårdpersonal, som fått nära 30 000 medlemmar på bara ett par dagar.

– Vi satt och diskuterade i lördags, och bestämde oss för att göra ett nationellt upprop, berättar Ann-Jasmin Wikström, ambulanssjuksköterska i Älvsbyn.

– Vi strider för förkläden, andningsskydd, visir och handskar. Det är basal skyddsutrustning.

Att regionerna inte tar personalens oro på allvar är allvarligt, tycker hon.

Stor oro

– Det känns som ett slag i ansiktet. Det är fruktansvärt provocerande, säger Sara Nordin, undersköterska inom intensivvården på Karolinska i Stockholm.

– Jag känner en stor oro för den generella synen på vårdpersonalen.

Det här visar att arbetsgivarna inte bryr sig om sin personal särskilt mycket, och inte heller tar oron på allvar, anser hon.

I början av virusutbrottet var personalen inte så orolig, berättar hon.

– Men så kom rapporter om att sjukvårdspersonal dog som flugor i Italien. Det är så nytt det här viruset, och det är olika bud hela tiden. Det skapar en enorm oro, säger Sara Nordin.

Namninsamling

Pouria Farsani, ST-läkare på Södersjukhuset i Stockholm, tog i lördags kväll initiativ till en namninsamling mot de ändrade kraven. På måndagsförmiddagen hade 4 600 personer skrivit under.

– Det här sammanfaller med en generell brist på skyddsmaterial, och det orsakar oro, säger han.

Vad som ska hända med namnlistan är inte bestämt ännu, förklarar han. Men syftet är att visa vårdpersonalens syn på skyddsbehovet.

– Som arbetstagare tycker jag att det är bättre att gå ut öppet om det är brist på utrustning som ligger bakom detta. Då kan vi bli mer innovativa för att hitta skyddsutrustning, säger Farsani.

Tillgång får inte styra

Heidi Stensmyren, ordförande i Läkareförbundet, vill att reglerna kring skydd och säkerhet ska präglas av en försiktighetsprincip, och också vara mycket tydliga. Som det är nu skapar olika och ändrade regler oro och otydlighet, förklarar hon. Riktlinjerna får absolut inte utformas utifrån tillgången på skyddsutrustning.

– Personalen är fantastisk säger regionerna, och det är trevligt att höra. Men det behöver också uttryckas genom att arbetsgivarna säkerställer att personalen har adekvat skyddsutrustning, säger Heidi Stensmyren.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) hänvisar till Folkhälsomyndigheten. Det är den som utfärdar rekommendationer, inte SKR, förklarar Emma Spak, sektionschef för hälso- och sjukvård på SKR.

– Vi ger inga rekommendationer om skydd. Det är Folkhälsomyndighetens sak, säger hon till TT.

Kommuner och regioner gör däremot lokala tillämpningar av rekommendationerna, enligt Spak. De nya riktlinjerna som Folkhälsomyndigheten tar fram ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet, förklarar hon.

Men det tror inte alla i vårdpersonalen på. Förtroendekrisen gentemot arbetsgivare och myndigheter är redan ett faktum.

– Det är fruktansvärt olyckligt. Det är extra viktigt att personalen känner sig trygg, säger Emma Spak.

Folkhälsomyndighetens Anders Tegnell hänvisar i sin tur till regionerna när det gäller vårdpersonalens förtroende för skyddsutrustningen.

– Det är helt klart att det är jätteviktigt att få med sig personalen och skapa ett förtroende. Det är därför det är så viktigt att göra det tillsammans med personalen, facken och de arbetsmiljöansvariga på plats, så man får fram något man känner sig nöjd och trygg med, säger han.

 

Johanna Cederblad/TT

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen

Kampen

Arbetsmiljö