”Vågen av förändring kan omvälva arbetet på vårdgolvet”

2020-11-06 00:00 Lena Gunnars  

ELDSJÄLEN. Hon är docent i arbetsmiljöteknik vid universitetet i Lund och har under många år zoomat in på digitaliseringen och de vårdanställdas arbetsmiljö. Pandemin ger en extra skjuts till Gudbjörg Erlingsdottirs forskning. Nu är hon nyfiken på hur det snabba införandet av digital teknik har upplevts på vårdgolvet.

Gudbjörg Erlingsdottir, som även är universitetslektor vid Lunds universitet, ber att få göra intervjun via Zoom i stället för via telefon. Då kan vi se varandra trots att 604,1 kilometer skiljer Lund och Stockholm åt. Snabbt står det klart att hennes starka engagemang för forskningen ”går rätt genom skärmen”. Det blir ett engagerat samtal om mötet mellan människa, organisation, teknik och samhälle.

Ända sedan 2012 har hennes fokus legat på e-hälsa och digitaliseringen av hälso- och sjukvården. Eller rättare sagt; hur digitaliseringen har påverkat vårdpersonalens arbetsmiljö. 2012 var året då e-hälsa blev på modet. Då­varande landstinget i Uppsala var först ut med att erbjuda digitala journaler med patientåtkomst. Skåne följde efter kort därpå.

– Det gjorde att det blev ett extra intressant område att undersöka, just det här mötet mellan människa, teknik och organisation, säger Gudbjörg Erlingsdottir, vars namn ju klingar mycket isländskt.

Hon föddes i Island och kom till Sverige med sin mamma och svenska styvfar första gången lagom till femte klass. När det var dags för gymnasiet återvände familjen till Island. Det blev fyraårig humanistisk linje, följt av studier i Tyskland. Sedan följde studier på en ny universitetsutbildning inom vårdvetenskap på Island.

Efter två år hoppade hon av för att flytta tillbaka till Sverige och bilda familj.

Hon började så småningom studera företagsekonomi. Efter examen och några år i arbetslivet blev Gudbjörg Erlings­dottir doktorand, först i marknadsföring och sedan i organisationsteori. Via det forskningsområde hon än i dag har kom hon tillbaka till vården.

– Det som driver mig är att ge mig på saker jag inte förstår. Om jag nu kunde franska, spanska och en del latin, vore det väl attans om jag inte skulle lära mig tyska också. Om jag inte fattade vad ränta var, så var det klart att jag skulle börja läsa företagsekonomi.

Gudbjörg Erlingsdottir arbetar mer än gärna tvärdisciplinärt. Det innebär att flera olika forskar­kompetenser samsas i samma projekt.

– Jag vill ha en bred förståelse för de feno­men jag studerar, och det sker i de här sam­arbetena. Det har alltid fascinerat mig att få förståelse för nya ämnesområden och ta in många olika perspektiv.

Tack vare de två åren på vårdvetenskaps­utbildningen kan Gudbjörg Erlingsdottir i dag lättare röra sig i vårdens korridor, som om hon tillhörde personalen hon observerar. Hon blev medveten om de vardagssysslor som finns på en vårdavdelning och lärde sig uttryck och medicinska termer.

Att testa ny teknik inom just vården kan vara svårt, enligt Gudbjörg Erlingsdottir. Vården är omgärdad av lagar och regler om hur man får behandla data, vem som kan komma åt dem och hur data får sparas. Hälso- och sjukvården ute i regionerna släpper inte in vilka tjänster som helst. Det krävs alltid vetenskaplig evidens först.

– Det har resulterat i att det har startats många olika pilotprojekt, där man testar olika tekniker för att sedan kunna utvärdera dem, berättar Gudbjörg Erlingsdottir.

I ett pågående projekt undersöker Gudbjörg Erlingsdottir vad som sker i mellanrummet mellan tekniken, patienterna och personalen. Det finns ett verktyg som heter Life Pod inom hemsjukvården, där patienterna matar in data om sig själva i ett system. Men hur mycket påverkas egentligen vårdpersonalens arbetsmiljö av detta digitala verktyg, jämfört med traditionell vård? Det var frågan som ställdes när forskningsprojektet drog i gång. Ett av fynden hittills är att personalen inte alltid kan få patienterna att använda den nya tekniken. Det är ofta där vårdpersonalens motstånd mot att införa ny teknik finns, menar Gudbjörg Erlingsdottir.

Hon är dock noga med att flera gånger understryka att personalen inte är teknikfientlig så länge de själva och patienterna gynnas av förändringarna.

– Personalen är generellt positiv till Life Pod, men de blir frustrerade när de inte kan få med sig alla patienter i systemet, kanske av orsaker som att de saknar en dator eller inte har något bank-id.

Digitaliseringen i vården är både abstrakt och konkret för Gudbjörg Erlingsdottir. Den är konkretare än många andra reformer, eftersom den är omöjlig att ignorera. Den fastnar inte bara på någon administrativ, lednings- och kontrollnivå.

– Den här vågen av förändring kan omvälva arbetet på vårdgolvet. Själva vårdmomenten, som att gipsa en fot, lägga om ett sår eller ge injektioner kan man förstås inte digitalisera. Men det digitala kan vara ett stöd. Det kan ge vårdpersonalen möjligheter att följa patienter på distans eller att kommunicera med kolleger. Men man bör alltid ha en diskussion om var tekniken kan komma in på ett sätt så att den blir stödjande för både patienter och profession.

Hon fortsätter:

– Det viktiga är att tekniken är enkel att få in i den övriga arbetsrutinen. Ofta krävs en period av tillvänjning. Det får man räkna med.

Under pandemin har vården implementerat nya digitala system snabbare än den annars skulle ha gjort. Det har företagen som tillhandahåller systemen berättat för Gudbjörg Erlingsdottir.

– Vi vet att väldigt många inom vården har haft det tufft under pandemin. Det är klart att man inför teknik för att stödja dem. Men vi vet inte riktigt hur personalen har upplevt och kunnat ta till sig tekniken under den här perioden. Det hade varit intressant att undersöka mer, säger hon innan vi zoomar ut.

Missa inga nyheter - beställ Arbetarskydds kostnadsfria nyhetsbrev

Gudbjörg Erlingsdottir

Ålder: 62 år.

Familj: Ja. Man, tre utflugna barn och tre barnbarn.

Bor: I Lund.

Gör: Universitetslektor och docent i arbetsmiljöteknik vid Lunds universitet. Arbetar i flera forskningsprojekt och driver två av dem. Det ena handlar om förbättrade arbets- och patientflöden i primärvården med hjälp av en digital plattform. Det andra om hur arbetet förändras när vården blir digital. Båda får medel från Afa Försäkring.

På fritiden: ”Umgås med vänner och familj. Via min man som är inspektor för Lunds äldsta studentnation Östgöta Nation är jag engagerad i studentlivet. Jag kallas Inspektrix som inspektorns fru.” Spelar golf och seglar. Ett nytt intresse är kallbad.

Viktigt just nu: Att ta reda på hur implementeringen av ny digital teknik under pandemin har gått och upplevts av de anställda i en hårt pressad vård­situation.

Samverkan mellan fakulteter

Gudbjörg Erlingsdottir är koordinator för en samverkansplattform om e-hälsa, eHealth@LU, som finansieras av Lunds universitet. Alla anslutna partners vill skapa en hållbar digitalisering inom vårdområdet. Flera olika samarbeten har skapats, seminarier och workshops hålls för att dela information, kunskap och frågeställningar.

Vårdpersonalens arbets­miljö är Gudbjörg Erlingsdottirs fokus. Forskare från sex olika fakulteter är anslutna, bland annat från ämnesområden som medicin, vårdvetenskap, informatik, medier och kommunikation, etik, före­tags­ekonomi, national­ekonomi, hälsoekonomi och juridik.

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Kampen

Arbetsmiljö