Upplevd kränkning inte alltid mobbning

2017-11-08 11:22 Calle von Scheele  

Forskaren Thomas Jordan har granskat mobbningsutredningar och visar att i över 70 procent av fallen handlade händelserna om andra saker. I några fall hade anmälaren uppträtt så illa att det kunde vara grund för uppsägning.

Tomas Jordan har analyserat 81 utredningar av konsulter som kopplats in för att utreda mobbning i arbetslivet. Trots att anmälarna många gånger kände sig utsatta uppfylldes i de flesta fall inte kriterierna för mobbning eller kränkande särbehandling.

I hälften av fallen hade de anklagade cheferna eller arbetskamraterna uppträtt olämpligt, men inte på ett sådant sätt att det kunde kallas mobbning eller kränkande särbehandling.

Å andra sidan var det lika vanligt att anmälaren själv hade uppträtt olämpligt.

Dessutom visar granskningen att i tio av fallen hade anmälaren så grovt misskött sig att det kunde vara grund för uppsägning.

Men Thomas Jordan kunde också registrera åtskilliga mobbningsfall. I var fjärde utredning, 22 fall av de 81, handlade det om mobbning och kränkande särbehandling.

Hur påverkas mobbningsfall av att många andra arbetstagare gör anmälningar av helt andra skäl?

– Det är naturligtvis olyckligt, men kan åtgärdas till viss del genom att definiera vad som är kränkande särbehandling och vad som inte är det, säger Thomas Jordan.

Han exemplifierar det senare med när arbetstagare tilldelas arbetsuppgifter som denne inte vill ha. Då är det sällan kränkande särbehandling av den arbetsledande chefen.

– Å andra sidan kan man inte komma hur långt som helst i den här frågan, eftersom det är mycket subjektivt hur individen upplever saker och ting. En person kan vara genuint övertygad om att hon är trakasserad av chefen fast en utomstående betraktare inte skulle göra den bedömningen.

Thomas Jordan, som är konfliktforskare vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, konstaterar att en basal bedömning av mobbningssituationen är nödvändig som inledande steg. Lika viktigt är att samtala med anmälaren och då pröva om det uppträdande som personer tar som exempel på kränkande behandling uppfyller kriterierna. Annars finns ofta annan problematik gömd.

Granskningen av de 81 utredningarna visar att chefer ofta uppträder olämpligt, är klumpiga, har ett hårt, okänsligt eller kritiskt bemötande, utan att gå över gränsen och bli mobbare.

Detsamma gäller anmälarens kolleger, som i många fall är hårda i tonen eller oerhört kritiska eller till och med undviker alltför mycket social kontakt med denne.

Om man till detta lägger att anmälaren i många av utredningarna uppträtt olämpligt, och själv varit aggressiv och otrevlig, kan slutsatsen vara att utredningarna ofta visar på andra arbetsplatsproblem än kränkande särbehandling.

Oavsett dessa situationer handlar det om mobbning i var fjärde av de granskade utredningarna. Thomas Jordan konstaterar att cheferna har en nyckelroll i dessa fall. Chefer är ofta rädda att kommunicera och vara tydliga när en anställd inte fungerar i sin roll eller när medarbetare utvecklar oacceptabla beteenden.

– Det är viktigast, men man ska också vara lite försiktig med att lägga för mycket ansvar på chefer i linjen när de här frågorna ska hanteras.

Koppla in den på hr-avdelningen som har kompetens på området, råder Thomas Jordan chefer som ställs inför mobbningsanmälningar.

– Då kan man gemensamt handlägga ärendet på rätt sätt.

Omkring 100 000 arbetstagare av de 5 miljoner sysselsatta bedöms vara utsatta för mobbning. Thomas Jordan understryker att det finns många fler fall av mobbning som borde utredas.

– Det sker inte därför att arbetsgivaren inte tar tag i frågan. Man skyddar sina chefer eller den chef som själv har varit en del av problemet fast man borde ha gjort en professionell utredning. Jag är övertygad om att en del av de värsta fallen aldrig blir utredda.

Begreppen kan förvirra

I vetenskapen finns olika definitioner av mobbning, men tre komponenter brukar ingå:

• Negativa handlingar riktade mot någon.

• Förekommer återkommande under viss tidsperiod.

• Den utsatte hamnar i tydligt underläge.

Thomas Jordan använder i studien begreppet ”kränkande särbehandling” enligt tidigare definition (Afs 1993:17):

”Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap.”

Kränkande särbehandling enligt nuvarande definition (Afs 2015:4):

”Handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap.”

Thomas Jordans kritik mot definitionen: Här saknas dels kriterier om att det ska vara fråga om återkommande handlingar, dels att handlingarna ska vara riktade mot enskilda arbetstagare.

Granskningen i siffror

Utredning av kränkande särbehandling i arbetslivet heter Thomas Jordans studie. Den visar:

• I 22 av 81 fall var det mobbning (27 procent).

• I 59 fall uppfylldes inte kriterierna för mobbning (73 procent).

• I 40 fall hade det förekommit olämpligt uppträdande av de anklagade, men inte så allvarligt att det kunde kallas mobbning (49 procent).

• I 42 fall hade anmälaren uppträtt olämpligt (52 procent).

• I 19 fall hade de anklagade inte betett sig kränkande eller olämpligt (23 procent).

• I 10 fall hade anmälaren så grovt misskött sig att det kunde vara grund för uppsägning eller avsked (12 procent).

Calle von Scheele

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Kampen