Arbetsmiljö

Sjukskrivningar riskerar att öka självmorden

Flera rapporter visar att den psykiska ohälsan har ökat under pandemin. Foto: Stina Stjernkvist/TT
Rickard Bracken, generalsekreterare för Suicide Zero, tycker det är oroande att chefer inom psykiatrin uppger att det inte sker en ökning av resurserna till psykiatrin, trots att flera rapporter pekar på att behovet av stöd och hjälp från psykiatrin ökar. Foto: Suicide Zero

CORONAPANDEMIN. Trots att sjukskrivningarna för psykisk ohälsa ökat dramatiskt under pandemin ökar inte resurserna till psykiatrin. En enkät med chefer inom psykiatrin, som Suicide Zero har genomfört, visar snarare på att det finns risk för undanträngningseffekter.

Publicerad

Med stigande oro har organisationen sett hur rapporterna om ökningen av den psykiska ohälsan under pandemin har avlöst varandra. Såväl Bris som Minds äldrelinje tar emot allt fler samtal från barn och äldre som mår psykiskt dåligt, sover dåligt och är oroliga.

Till det kommer Previas analyser, som visar att antalet som sjukskriver sig på grund av psykisk ohälsa femdubblats, och en studie från Folkhälsomyndigheten pekar på att personer som blir sjukskrivna löper åtta gånger högre risk att begå självmord.

Globalt problem

En undersökning som Världshälsoorganisationen WHO har gjort i 130 länder visar att pandemin har haft förödande effekter på människors mentala hälsa, därför lyfter man behovet av att länder börjar satsa mer på att hjälpa dem som mår dåligt.

– Det är så många olika rapporter som pekar på att det är något som händer i samhället som gör att den psykiska ohälsan ökar. Det är bekymmersamt och när man frågar chefer inom psykiatrin säger de att det inte sker en ökning av resurserna, varken under pandemin eller långsiktigt, säger Rickard Bracken, generalsekreterare för den ideella organisationen Suicide Zero, som verkar för att minska antalet självmord.

Suicide Zero har genomfört en enkät med chefer inom psykiatrin. Sju av tio bedömde att fler människor kommer att vara i behov av psykiatrisk vård och kommunala stödinsatser som en konsekvens av pandemin. Samtidigt var det bara en av de tillfrågade psykiatricheferna som uppgav att resurserna till psykiatrin hade ökat. 60 procent av cheferna såg också att vårdskulden som uppstått på grund av pandemin drabbar psykiatrins patienter på ett negativt sätt.

– Det allra, allra viktigaste är att man ser till att de grupper som hade en svår situation innan krisen får ett bra stöd, både under och efter krisen. Annars kommer det här att leda till väldigt svåra konsekvenser och i värsta fall att självmorden ökar, säger Rickard Bracken.

Han saknar en politisk beredskap för att stärka det förebyggande arbetet till personer med beroendeproblematik och behov av stöd av psykiatrin.

– Man lägger inte tillräckligt stor kraft på dem och det varnar vi för, säger Rickard Bracken.

Han är orolig över att söktrycket hos psykiatriska vården har minskat under pandemin, samtidigt som det är uppenbart att fler mår dåligt.

–  Då behöver man söka upp de som behöver hjälp. Det kan handla om att erbjuda olika digitala insatser och att se till att socialtjänsten i större utsträckning hjälper dem som har en sårbarhet sedan tidigare.

Dessutom behövs det, enligt Rickard Bracken, ett tidigt stöd för dem som blir av med jobbet.

– Här behövs det en mängd olika insatser från arbetsgivaren, facket, primärvården och ibland även socialtjänsten och psykiatrin. Vi har så många signaler på att vi behöver agera i ett tidigt skede. Man kan inte vänta ett år.

Petronella Uebel/TT

Missa inga nyheter - beställ Arbetarskydds kostnadsfria nyhetsbrev

Hit kan du vända dig om du mår dåligt

Vid akuta lägen eller vid tankar på självmord, ring alltid 112.

Här finns också hjälp:

Mind självmordslinjen: Telefon: 90101, chat.mind.se, mejlsvar@mind.se

Bris: Ring, mejla eller chatta. Telefon: 116 111.

Jourhavande präst: Telefon: 112.

Jourhavande medmänniska: Telefon: 08-702 16 80

Barn och ungdomspsykiatrin: Hitta närmaste mottagning på bup.se.

Källa: mind.se

TT