Sanktionsavgift efter risk och storlek

Riksdagen har redan bestämt att sanktionsavgifter ska användas mer från nästa halvårsskifte. Avgifterna ska ersätta straff när det gäller att förebygga arbetsmiljöbrott. Men om någon skadas eller omkommer, är det fortfarande straff som gäller.

Tanken är att sanktionsavgifter är mer effektivt än straff. Avgifterna ska även göra det enklare att förstå reglerna.

Arbetsmiljöverket har gått igenom 90 av sina totalt 120 bestämmelser som i dag är straffsanktionerade. De gäller allt från medicinska kontroller till fallskydd. Avgifter föreslås bara för sådana bestämmelser som är tydliga och enkla att förstå.

Avgifternas storlek ska bestämmas utifrån dels vilken risk ett regelbrott medför, dels hur många sysselsatta som utsätts för risken, anser Arbetsmiljöverket. Både anställda och inhyrda räknas som sysselsatta. Den högsta avgiften föreslås bli 1 000 000 kronor och den lägsta 5 000 kronor.

I dag är böter det vanligast straffet för brott mot Arbetsmiljöverkets föreskrifter och preskriptionstiden är två år. När böterna ersätts med avgifter förlängs tiden till fem år.

En annan följd av bytet från bötesstraff till sanktionsavgift är att det blir företaget som får betala avgiften, medan böterna har betalats av en ansvarig person.

Arbetsmiljöverkets förslag går nu ut på remiss.