Arbetsmiljö
”Samvetsstress är en signal på att något är fel”
– Det finns forskning som visar hur vi ska arbeta för att få färre kejsarsnitt och färre mödrar med stora sprickningar. Men nu kan vi sällan jobba så. Det ger samvetsstress, säger barnmorskan Malin Bergander.
Malin Bergander är skyddsombud vid kvinnosjukvården vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och en av dem som har skickat in en 6:6a-anmälan om samvetsstress till Arbetsmiljöverket. Det är positivt att medlemmarna reagerar, tycker hon.
– Dåligt samvete är en signal på att något är fel.
På Sahlgrenska är det numera personcentrerad vård som gäller. Det betyder att patienten ska vara mer delaktig i allt som händer. Vårdförbundet stödjer idén, men Malin Bergander anser att arbetssättet, åtminstone initialt, kräver mer personal, eftersom det tar tid att ta reda på vad patienten kan och vill.
– I det här läget blir det absurt. Det kommer att ge oss ännu mer samvetsstress.
Corinne Pedroletti, verksamhetschef för obstetriken vid Sahlgrenska, påpekar att arbetsgivaren har tagit fram en handlingsplan som svar på anmälan till verket. Arbetsbelastningen mäts numera efter avslutat pass, pengar för att nyrekrytera finns, undersköterskor ska kunna avlasta barnmorskorna och förhoppningen är att anställa både lokalvårdare och kanslister.
– Vi vill att undersköterskor och sjuksköterskor ska kunna vara närmare vården. Jag hoppas att det gör att de känner mindre sådan här stress.
Hon tycker att alla former av stress har ökat inom vården och att personalorganisationer och arbetsgivaren har ett gemensamt arbetsmiljöproblem att lösa.
– Vi måste ställa samma krav på arbetsmiljö som andra i arbetslivet gör. Vi behöver göra stora förändringar i organisationen av svensk sjukvård.