”Säkerheten måste gå först”

Gunnar Bellander tar motorsågen och kliver ut i ett skogsparti utanför Alunda i Uppland. Han arbetar tillsammans med Nils-Anders Jonsson, som avverkar träden med skördaren, och Glenn Persson, som samlar upp träden med skotaren på uppdrag av skogsägarföreningen Mellanskog. Enligt en föreskrift från Arbetsmiljöverket ska man vara minst två när man jobbar i skogen, så att man kan tillkalla hjälp om det inträffar en olycka.

Stormen Alfrida som härjade i trakterna i början av januari har satt tydliga spår i terrängen. Stora granar ligger kors och tvärs. Nu pågår uppröjningen för fullt. Det är en kamp mot tiden innan värmen kommer och granbarkborrarna vaknar till liv. Stora värden står på spel för skogsägarna. Men det går inte att stressa. Arbetet kräver god planering, yrkeskunnande och kommunikation. Annars kan det leda till allvarliga olyckor.

Nils-Anders Jonsson kliver ut ur skördaren. Han tittar upp mot topparna på de träd som fort­farande finns kvar, plockar fram sin mobil och läser av vindstyrkan i en app.

– I dag blåser det 8 sekundmeter, men i byarna är det uppemot 14 meter per sekund. Det är egentligen för mycket, konstaterar han betänksamt.

Aprilvädret är nyckfullt och snöflingor yr i nordanvinden. Förutsättningarna kan snabbt ändras. Vindriktningen gör att de måste vänta med att fälla ett parti träd som ligger i närheten av en väg. Träden kan falla över vägen och blockera den. Det är många faktorer att ta hänsyn till. Väderleken har hög prioritet.

Tack vare robusta skogsmaskiner har säkerheten förbättrats när man ska arbeta i stormfälld skog, menar Gunnar Bellander. Men hur tekniskt fulländade maskinerna än är, så kan de inte göra allt. Ibland kommer skördaren inte åt. Då måste Gunnar Bellander och hans kolleger rotkapa träden manuellt. Det gäller även träd i kantzoner och särskilt stora träd.

Samarbetet mellan den som kör skördaren och skogshuggaren är viktigt. Säkerhetsavståndet till maskinen är 90 meter och maskinföraren måste ha god kontakt med huggaren. Gunnar Bellander har arbetat tillsammans med Nils-Anders Jonsson i många år.

– Markägarna är oftast införstådda med att det är ett svårt arbete och att det tar tid. Det går inte att arbeta på ackord eller ha ett mål att avverka ett visst antal träd per dag. Det beror helt och hållet på hur det ser ut och vad vi har att ta hänsyn till. Säkerheten måste gå först, säger Gunnar Bellander.

För att få röja upp efter en storm krävs lång erfarenhet. Efter stormar är behovet av arbetskraft stort, men det är inte alltid lätt att få tag i behöriga, berättar Gunnar Bellander.

– Det har hänt att folk kommit i tränings­byxor och foppatofflor och anmält sig för att hjälpa till. De får åka hem igen. Men att bara anlita dem som har lång erfarenhet är en omöjlighet. Så många finns det inte.

Han startar motorsågen och visar hur en rotkapning av ett stormfällt träd ska gå till. Han ställer sig på den säkra sidan med vänster axel intill rotvältan och sågar ett smalt riktskär ner till en tredjedel av stammen för att svärdet inte ska komma i kläm. Sedan gör han ett instick med svärdet underifrån för att spänningen ska släppa lite i taget.

– När man rotkapar är det viktigt att man står på rätt sida om stammen. Om den sitter i spänn kan man bli träffad av stammen när man kapar. Arbetssättet gör att stubben blir lite större. Ibland har skogsägarna synpunkter på det, men när jag förklarar att det har med min säkerhet att göra, då förstår de varför, säger Gunnar Bellander.

Att kliva över ris och grenar i slänter och över gropar, samtidigt som man ska ha uppsikt över lutande träd som kan falla när som helst, ha koll på rotvältor som kan slå igen och träd som sitter i spänn under tiden man arbetar, kräver ständig uppmärksamhet. Det handlar om starka krafter. Då gäller det att göra rätt bedömningar och fatta rätt beslut. Men hur säkert han än arbetar uppstår det ändå tillbud varje dag.

– När jag sågar är det vanligt att svärdet fastnar och kommer i kläm. Det händer flera gånger om dagen. Då får jag lossa det med hjälp av en kil som jag knackar in i sågskäret.

Gunnar Bellander har arbetat som skogshuggare i hela sitt yrkesliv, men klarat sig undan allvarliga skador. En gång råkade han ut för att en stor sten från en rotvälta lossnade och föll över hans fot.

– Jag körde in till vårdcentralen, men röntgen visade att jag inte hade brutit något ben, berättar han.

– Vid ett annat tillfälle hade vi satt vår fikaväska bakom en rotvälta. När vi kom tillbaka för att hämta den hade rotvältan slagit igen, så vi fick vara utan frukost den dagen, säger Gunnar Bellander med ett skratt.

Men i dag blir det frukost i vanlig ordning. Gunnar Bellander gör sällskap med Nils-­Anders Jonsson och Glenn Persson. För dem som arbetar utomhus i hårt väder är det värde­fullt att komma in i skogskojan, ta en kopp kaffe, några smörgåsar och byta om till torra kläder. Tillsammans har de 101 års yrkes­erfarenhet. Nils-Anders Jonsson började redan 1964 och är i dag 71 år.

På väggen i skogskojan sitter en karta över det område på cirka 7 hektar som de röjer. Nu har de jobbat i tre och en halv månad med att rensa upp efter Alfrida sedan stormen härjade i början av januari. Allt som allt föll 500 000 kubikmeter skog. Det är ett omfattande arbete. Men det är svårt att hitta uppgifter om hur många som arbetar med uppröjningen totalt. Det är många skogsägare och olika entreprenörer inblandade.

Skogsmaskinerna är igång från klockan 05.00 till 22.00. Förarna arbetar i skift.

– Vi som kör skotare arbetar med hjälp av strålkastare när det är mörkt. Men det är svårare att uppfatta helheten i området, eftersom vi inte ser mer än 15–20 meter framåt. Då är gps-kartorna i hytten till god hjälp, säger Glenn Persson.

Ifall det skulle inträffa en olycka kan de rapportera in koordinaterna till 112. Säkerheten för den som kör skördaren har förbättrats, berättar Nils-Anders Jonsson.

– Förr kunde ett kedjebrott på kapaggregatet leda till att delar från kedjan krossade rutan till hytten. Men numera finns det kastskydd på aggregatet och lexanglas i förarhytten som skyddar föraren.

Den största risken för hans del är när han måste kliva ur hytten och lämna det skydd den ger. Det är nödvändigt fyra gånger per dag när han behöver byta sågkedja.

– För vår del har det inte inträffat några incidenter, men det är mycket arbete som återstår. Vi får nog fortsätta fram till midsommar, tror Gunnar Bellander.